Bronsåldern Vädurens tid I

Bronsåldern Vädurens tid I

Vädurens tid börjar när vårdagjämningen gick in i Aries. På våra hällar ser influens av idéer fyrdubbla spiraler och rosetter från Knossos på Kreta. På Aspeberget finns baggehuvudet som tidgivare medan Ekenberg Norrköping har daterbart svärd.

Aries, Vädurens tid, erosion, seder om våren, fyrdubbel spiral, rosetter, rhyton, Himmelstadlund, Lauritz Baltzer

| Tvåsamt I |Tvåsamt 2 | Ioniskt I  | Ioniskt II | Vädurens tid I  | Vädurens tid II  | Handens period | Osäkerhet | Hettititer | Edda & Rigveda | Seglare i rumtiden | indexB | hem |

Guder og grave Nationalmuseum Danmark har en Internetavdelning med fotos av ca 450 fynd från bronsålderns olika perioder. Hela Norden stod sig slät utan detta material som är mer än fantasier.

Vädurens tid

Del av häll kallad Ekenberg 1 vid Norrköping.

Vid A finns en förstoring och formalisering av svärdsfästet på svärdet under. Den typen är lätt att känna igen och dateras vanligen till 1250-talet f.Kr. För övrigt tänker man förstås på "spiralens tid."

En fyrdubbel spiral fanns som takdekoration i Knossos på Kreta.

Tillsammans med rosetter symboler för nymånen bl.a. i Anatolien. Den fyruddiga spiralen finner vi bl.a. på ristningen ovan.

Spiralen finns längst upp. Den liksom båten med spiraler för tanken till egeiska världen. Ovanför stäven finns en långbent fågel som liknar den långbenta på rhytonen nästa sida. Bredvid står en som tycks stympa sig själv. En gest vi kan associera till Attismyten och vinodlarna som tar sticklingar. Finns någon enstaka liknande gest i Bohuslän.

Stora tiden är baggehuvudet i fören på båten på Aspeberget. Det är ibland oklart om det ska vara getabock eller bagge, men både råkar passa in.

Så ock egentligen tjurarna eftersom i Anatolien vårdagjämningen gick in i Tjuren = Valfisken knappt hundra år tidigare och är en så stor stjärnbild att den kunne användas i över tvåtusen år. Men det som egentligen räknas är när vårdagjämningen gick in i Väduren i mitten av trettonde århundradet. Även fartdårarna tog Väduren som sin idol:

Ekipaget är från Ugarit vid syriska kusten.

Det var en av Mellanöstern och Levantens många stadsstater. En del historiker menar det är ett "urhem", därför att det var ett ställe där alla kulturer möttes. Så viktigt att en av dess kungar fick gifta sig med en egyptisk prinsessa då det begav sig.

Symbolerna är i "vanlig" ordning från himlavalvet och tideräkningen. på denna minoiska rhyton.

Tjurhornen är för vårdagjämningen. Agiri-geten och Fågeln är vintersolståndet. Den linjen gick i Örn–Get. Spiralen är Våg–Björnväktare, i vilket läge vi finner den på andra begripliga bilder. Den betyder växling mellan två lägen dvs. himmel och jord och tvärtom. Hornen står för Tjuren som var symbol i hettitiska kulturen och man gjorde altare med horn.

När vi ändå är i Östergötland kan vi ta med kalenderristningen från Leonardsberg.

En bock med samma stil finns på Himmelstadlund. Här tycks det vara frågan om ett sommarfölje och ett vinterfölje. Med symboldjur som hjort, älg, häst, säl förutom de tre vädurarna.

I Östergötland koncentreras mycket till Norrköpingtrakten.

Det speciella är ristningarna med svärd och svinen vid Himmelstadlund. Annars följer logiken med tid, båtar, fotspår osv. övriga Norden.

fortsätter