Romerska kejsare och medkejsare 253 - 578 AD

Romersk kejsare, medkejsare, militärkejsare

Vist var det något vist med en av historiens skickligaste propagandamakare. Aldrig har så många kaméer och andra föremål med hans bild spridits över hans värld. Han behövde inte bry sig om bibelspråket att "ge kejsaren vad kejsarens är och gud vad guds är". Ty att få in skatten var i första hand mer värd än om nu folk tänkte något annat för sig själv. Snart skulle han dock bli varse att Den Nya Tiden hade kommit. Den tid Julius stadfäst.

Men Tiden är ett rullande ting, så vem vet åt vilket håll den rullar. Den gudaborna kejsaren startade propagandaapparaten för kommande kejsare. De utnyttjade mynten som reklampelare för sig själva och sitt rike. Detta gjordes genom att på framsidan avbilda kejsaren och på baksidan fylla på med oftast personifierade dygder kejsaren stod för. Så länge dynastierna bestod kunne de hålla uppe skenet att vara gudaborna. Men sen när militärkejsarna tog över sprack den bubblan.

Personlig och ärvd makt är över tiden alltid varierande eftersom kvaliteten som härskare/ ledare varierar från person till person. Detta medförde en växling mellan envåldshärskare flera kejsare av en dynasti på samma gång eller flera militärkejsare och varianter däremellan. Medkejsarna hade varierande säten i de stora provinserna Spanien, England, Gallien, Pannonien/ Ungern, Moesia/ Balkan och Levanten / Antiochia..

Rom var centrum tills 395 AD när makten delades med Bysans och ungefär vid samma tid som mellanspelet med hunnerna började. Sen skulle det så småningom bli en delning även av kyrkan där Bysans länge var den ledande metropolen i alla avseenden. Vad vore nordisk kyrkoarkitektur utan Bysans?

Västrom bestod tills mellanspelet med Odovakar och Theoderik 476 - 518 AD innan Östrom återtog kontrollen och där slutar denna lista.