Ikoner på guldbrakteater

Ikoner på guldbrakteater

Inte finns det begripliga runtexter, inte finns det bekanta Eddagudar, inte finns det nån som vet hur det var … alltså tvingas man att tänka själv. Man tvingas att lämna öppen för möjligheten att erilernas världsordning var en helt annan värld som de själv skulle ha sagt.

Oxen, Pegasus, Haren, Nymånemären, Eostre, Frigga, återfödelse, groda

Motiv brakteater etc. |Var är löken |Solhäst |Solkungar | A-brakteat | Medaljonger |Ansur |ikoner 1 | Vilda jakten | TyrbrakteatenGerete-brakteaten | Baldersmyt bakgrund |Baldersmyten i guld | Solhjorten | Guldhornen | symboler |uppdaterat 2002-03-20

Övrigt om eriler | Runors bärare| ursprung | tidiga runor| kulturord | ortnamn |Kelter | eril zenit |romerska kejsare | Fibulor | Fynd | Var de kristna| panel | hem

Denna är från Dödevi, Öland 70 mm diameter, 33 gram

Se även Åsumbrakteaten

Detta avsnitt ska handla om motiv vid sidan av det vanliga. Vi måste ha denna centrumbild att jämföra med, därför att det är den vanligaste delen av kompositionen på alla exemplar med en häst och ett huvud och oftast svastika.

Det finns närmare 200 stycken inom denna kategori motiv. Här är huvudet påverkat av romersk stil men hårslingan har en knut känt som "den svebiska knuten". En stamsymbol för svebiska förbundet i Germanien bestående av 54 stammar enligt Orosius. Den finns inte på så många exemplar, men däremot är håret som oftast i en slinga och antyder en knut.

Föremålet ovanför hästhuvudet är förmodligen en segerkrans jämfört med ett fåtal liknande i motiven. Hästen har vanligen oxhorn eller så finns de i närheten av huvudet. En liten fingervisning att det är inte en verklig häst. Det finns andra utformningar som visar detta ännu tydligare.

Solen stiger upp över ryggen på Solhästen från Förslev, Skåne

Fyndet omfattade tre likadana med olika storlek och bård. Dessutom finns en liknade häst i "OK = okänt fynd". Vidare finns en helt virtuell häst men med samma form från ett skattfynd i Nebenstedt, Niedersachsen där man hittat "den glansögda" gubben som går. Ett liknande "djur" finns i fynd från Holstein.

I ett okänt fynd finns en liknande häst med oxhorn och även horn över ryggen. Det är ett mer än 5000 år gammalt arv från då solen vid vårdagjämningen steg upp mellan Oxens horn på himlavalvet. Under erilernas guldålder använde man Pegasus-hästen som fixstjärna.. Symbolen blev ikon för vårdagjämningen i allmänhet I detta okända fynd har hästen ovanligt långa öron vilket för oss till nästa bild.

Är detta en hare från Tuvasgården, Trönninge, Halland?

Även en Haren från himlavalvet passar in eftersom stjärnbilden finns under Oxen. Motivet förekommer i enstaka hällristningar bl.a. Alta, Nordnorge som då dateras till ca 4000 f.Kr. I symboliken finns allmänt vissa djur och oftast kan de hänföras till himlavalvet. Här ser vi att detta djur har oxhorn. Symbolen ser nederst ser ut som ett ok eller en förbindelse mellan två tider.

Det finns fler lite annorlunda hästar men med oxhornen som identifikation, Vidare finns några helt i upplösning. Det är frågan om abstrakta begrepp som förstås inte har nån form utan är en konvention symboliserad med en ikon

Fågel eller djur detalj från Slangerud, Nordsjälland

Vet inte om det är humor eller distans till ämnet som fick guldsmeden att sätta dit denna på Solörnens plats i en helt vanlig komposition med solryttare. När man detaljgranskar motiven finner man en och annan lustig detalj eller utformning: Därför blir mina essäer mest ett urval där jag visar på "det normala" och dessutom tar upp en del av de speciella fallen som lök på laxen.

Vad gör han? Leker han doktor?

Ryttarbrakteaten är mer på det nobla planet där man har hästen som symbol för säsongens början. Vilket för farmännen innebar att man satte båten eller "sjöhästen" i sjön. Dessa hade säkerligen landbor som skötte produktionen av livsmedel, kläder och en del varor.

Kvinnan gudinnan fanns nånstans bakom liksom på hällristningar där vissa skålgropar är tillägnade Moder Jord vad man nu kallade henne. Eostre = Venustjärnan dvs. möjligen Frejas stjärna nämns i anglosaxiska källor. Mångudinnan kan möjligen läsas in i symboler byggda på tretalet och tredelningen av månåret. Där fanns dock under denna period en manlig triad som terminssymboler. Triader finner man ofta i spännen där de passade in i en treflikig komposition.

En lustig bild från Darum, Ribe

Hästen liknar ju inget i reella världen alltså kan vi anta att det är abstrakta begrepp. ALU NIUJIL är texten och från Skonager i samma amt finns 3 med texten NIUWILA LATHU. Roten NIU = ny / nyhet så att vi kan läsa "Börja Nymåneflödet" i första fallet och "Nymåne ladda" i andra. Det är den gamla "nakna gudinnan med ymnighetshornet" vi finner i Lascauxgrottan, Frankrike för 20000 år sen.

I Sönderjylland finner vi även doppskon från Thorsbjerg, Schleswig med texten Uggledemonen på ena sidan och Nymånemären på andra. Enligt grekisk myt var Hekate den mörka nattens demon förmodligen keltiska Morigan medan Nymånen var tillväxtens och vattenflödets givare.

Stammarna hade lite olika ritual där vi på Gallehushornet finner en gubbe med lång kjortel och månhornet och samma finns inhugget på en sten i en kyrkas krypta på Rügen. Det var naharvalernas "mångubbe" som åtföljdes av tvillingarna Alces. Notera även namnet Als i de forna anglernas område. Denne gubbe var förmodligen fullmånen.

I andra stammar följde ritualet med säsongens början första nymåne efter vårdagjämningen och vi får kopplingen till mär = sto istället för Pegasus hästen. Det ursprungliga ritualet hade gudinnan Inanna i Sumer och som vi också ser i hällristningar med en ålder av 4000 - 6000 år.

En flicka från Esrom, Nordsjälland

Ty vist är det väl en flicka med sticka i ena handen och ett "frö/ korn" i andra handen. En precis likadan hand finns för sig på nån annan brakteat. Dubbelspiral betyder i logiken "in och ut" exempelvis en odlingssäsong.

I Egypten hade högra örat betydelsen av "livets luft" och man har funnit stelar med votivöron. Kanske man ville göra makterna uppmärksamma på sina problem. På Malta finns den kanske 6000 år gamla grottan med ett gigantiskt öra. I föregående bild är örat lite skild och kan tydas som symbol för att väcka upp Moder Jord eftersom man på Malta finner en "sovande Moder Jord" Med Norden långa vinter fick hon sova längre

Överst finns ett par spiraler som förmodligen ska vara ormar för säsongerna. I alla händelser associerar denna bild till odling … se Baldersmyten

Frigga från Grossfahner, Erfurt, Tyskland

Det finns en annan liknade från Welschingen, Baden-Wurttemberg. Min underbyggda gissning är att det är Frigga och att hon är importerad till Norden på något sätt. Ursprungligen är detta en variant av Isis och stjärnbilden Aurigae som liksom är "husfrun" på himlavalvet. Men tiden ändrar saker och folkminnet finns av Friggarocken som tydligen är Orion.

Vi ser svastikan för solåret och den trebenta symbolen för månårets delning. Vidare finns ett par kors som symboliserar kvartal eller halvår allt efter tillfälle

Trångt därinne … Straubing Bayern

Eftersom den hittades i en grav och som ett halssmycke kan man kanske se den som en önskan om återfödelse. Sen gammalt fanns en riktning av föreställning om återfödelse medan den andra förmodligen använde Karonsmynt i munnen för att koma fram till rätta milda domstolen i underjorden. Det är kanske naturligt att det fanns en glad och en mindre glad föreställning om "efter döden".

Vid denna tid finns även en groda i symboliken på smycken vid denna tid. Det är förmodligen något som anspelar på danska ordet "frö eller kim" där det senare betyder grodd. Men det kan vara mycket äldre och komma från Indien där den våta tiden och det nya livet förebådades av grodornas kväkande. Med andra ord det var ett bud om återuppståndelse i naturen. Vår midsommardans "små grodorna …" är kanske ett minne av detta

Sönder Rinds ritualkalender

Texten läser jag KIR I NIU dvs. "ger in ny". Lösningen ligger i att vi ser nederst en orm som motsvarar Vattenormen/ Hydran på himlavalvet där första biten är en väntan på att det ska börja växa och flödet rinner. "Gubben" har en symbol för Tvillingen på benet vilket bör ha varit midsommar vid den tiden. Dessförinnan finns något som kan vara "majgren" en urgammal symbol. Likaså är det en gammal iakttagelse förmodligen att "tillväxt sker i ny"

Den andra biten av symboler som kommer ur munnen är svårare och jag står över tills vidare

Jägaren från Tönder, Sönderjylland

Texten är obegriplig LTHDLLU : ULDAUL och så snart vi ser det märkliga djuret till höger är vi borta från normal verklighet: Annars vore det naturligt att en jägare som arketyp vore att vänta. Vi ser "jägaren med hundar" i bronsålderns hällristningar. Även på himlavalvet fanns i vissa traditioner en "bågskytt" som är vår Björnväktare egentligen avsedd att vara ängeväktare att skydda mot frost samt mot fyrbenta och tvåbenta tjuvar.

Sen är det "Lellen med tummen i munnen" även det en mytisk figur. Se Kongsvad där den lilla har en majgren i handen och även boskapsfolket och jägarna följde säsongen tillväxt. Därtill har vi några brakteater med en liten bredvid den store. Är det kristet Fadern och Sonen?"

Denna brakteat hör till ett dussintal ritade med tunna linjer och ofta lika abstrakta som serien med Baldersmotivet

Upplöst symbolik Hohenmemmingen, Baden Wurttemberg, Tyskland

Den fanns i en orörd kvinnograv om halsen. I graven fanns även 61 glaspärlor, 7 bärnstenspärlor, 2 förgyllda spännen med niello och rester av en benkam.

Det finns ett dussintal brakteater med upplösta figurer. Man ser även denna upplösning i andra smycken där man komponerade in delar allt efter smyckets natur.