Släktforska
med dator kurs /Arbis 2003
av Mac Ramsay
Vid släktforskning är datorn bara
ett redskap att behandla och lagra uppgifter med, själva forskningen är ännu grävandet
av uppgifter i arkiv. Alla uppgifter som finns på dator måste ju ha hittats och
införts i datorform – datauppgifter är inte ”nya uppgifter”.
I denna kurs går vi igenom följande
saker,
-
-
Internet och sökandet
-
-
släktforskningsadresser
på Internet
-
-
släktforskningsprogram
(olika)
-
-
övning med
släktforskningsprogram
1. Vad är Internet?
Internet är ett nätverk av
datanätverk som sammankopplar ca 100 millioner datorer i hela världen. Varje
dator ger informationsservice och nätet är ett transportmedel, inte en
informationskälla.
Följande service kan vi få från
Internet.
- elektronisk post (e-mail). Här kan man sända post och deltaga i
diskussionsgrupper. Fungerar i textform, ofta ASCII.
-
Telnet
som är fjärranslutning. Du loggar in i en annan dator som om du vore ”där”.
-
FTP (File
Transfer Protocol). Förflyttning
av filer, användbart inom webbsidor.
-
Gopher.
En tidig internetläsare, som arbetar på textbasis. Ersatt av WWW
-
World Wide webb eller WWW. Använder ”paket” och
HTML-språket.
2.
WWW
Nuförtiden
ingår FTP, Telnet och e-mail i WWW. Allt bygger på adresser (URL=uniform
recource locators), hypertext och länkar.
3.
Hur kopplar man
in sig?
Man behöver
en dator (billig gammal räcker väl till) en kontaktlinje (direkt, ISDN,
bredband) eller ett modem. Dessutom behövs mjukvara att komma in och att hitta
och se innehåll i dokument.
Nuförtiden
finns det även inkoppling via TV med en ”svart låda” som kostar ögat.
4.
Före inkoppling
Allt
ursprungligt andligt arbete är copyrightskyddat. Skyddade är bl.a. texter,
bilder, fotografier, ritningar, filmer musik och dataprogram.
Skyddstiden
är 50-70 år från upphovsmannens död.
Man får referera
en del av arbetet om man anger källa. Upphovsmannans konstnärliga värde får
inte stötas. Databaser innehåller stora mängder information, som är uppställda
i logisk ordning. Dessa finns t.ex. på CD-ROM. Databaser kan innehålla verk
eller delar av verk.
Du får inte
kopiera eller ladda in material från nätet med principen ”Det material jag nu
tar, kan jag taga för att den som satt in det i nätet har kontrollerat
copyright mm!”
Upphovsrätten
gäller i datanät. Undervisningsministeriet och Kopisto ger mera information.
Adresser; www.teosto.fi, www.kuvastory.fi, www.kopisto.fi, www.bsa.org.
Inom www
(kalla Webben) finns det flera100 millioner
dokument. Webben har inget eget indexsystem, såsom t.ex. böcker har. Man
söker alltid efter ”ordsträngar”, i texterna. Till sökning används sökprogram
t.ex. Altavista.
Resultat
nås bäst vid beaktandet av följande tre faktorer;
-
hur bra hittar man
exakta termer, som beskriver det man söker,
-
storleken av den
databas man söker i,
-
sökkriterierna vid
sökning samt hos sökmaskinen.
Vana
Internetanvändare anlitar minst två eller tre olika söksystem parallellt.
Vad är en
sökmaskin?
Varje
sökmaskin har en egen databas med innehåll och med kontakter till andra
databaser. De flesta databaserna "matas" av "robotar” från
nätet, få laddas manuellt. När man söker
så söker man en databas i maskinen – inte hela webben! Ditt sökresultat
blir ”linkar” från databasen till dokument ute i nätet. Det är först då du
börjar surfa.
Mindre
databaser kan vara till nytta när vill ha djupgående uppgifter
ex.”Islandsponyn.”
Sökmaskinerna
söker två olika saker, ämneskategorier eller nyckelord. Metasökare söker flera
ord eller kategorier på en gång.
En bra
sökmaskin är Northern Light (1997) som bl.a. söker tidningar. Denna liksom
andra har blivit kommersiell, man måste betala får att få full service.
Analysera
problemet före sökandet
Fundera
först ut exakta termer för sökandet samt synonymer (ex Ikon, ikonmåleri,
ortodox tro, Bysants). Fundera på stora helheter (ex. kyrkan på Irland,
katolska kyrkan, Vatikanen).
Sökmaskinerna är dåliga för enskilda ord eller
termer.
SÖKSTRATEGI
Följande
system fungerar på de flesta sökmaskinerna:
1.
Sätt flera ord inom
citationstecken i stället för att ha skilda ord. (ex. ”lakrits Fazer
sötsak”).
2.
Samma system motsvaras av
lakrits +Fazer +sötsak = lakrits AND Fazer AND sötsak.
3.
Stora bokstäver söker
som stora, små som både små och stora (ex Mac Ramsay)
4.
NOT motsvarar minus och
används son bortslutande (ex ”Ramsay + Clan” NOT University, som är samma som
Ramsay +Clan –University. Märk användbara system biomedical +engineering –”School of” –”Department
of”
5.
OR går även att använda
ex (women OR females) AND (networking
OR seeking). Märk parentesen, det betyder att innehållet sökes sist.
6.
Sökning av t.ex.
hemsidor eller rubriker används title:
kommando ex. title:”Finska Sjöräddningssällskapet” Title: söker huvudrubriker
och är mycket bra.
7.
Jokertecknet * hjälper
att hitta liknande saker ex. femini* söker feminism, feminist, feminin osv.
8.
Image: söker bilder ex.
Image:elvis
9.
Near söker ord nära
varandra ex. Clinton
near:Starr
10. Anchor söker ord i samma stycke ex. Clinton anchor:Lewinsky
11. Språkval hjälper även ex ikonmålning
i stället för icon painting.
Mest
använda sökare;
Alta
Vista www.altavista.digital.com och www.internet.telia.com
Nothern
Light www.nlsearch.com/
Yahoo! www.yahoo.com
Hotbot
www.hotbot.com
Excite www.excite.com
www.evreka.com, www.evreka.se eller www.evreka.fi
Lycos
wwww.lycos.com
Search.com www.search.com
Även www.google.com är en bra sökmaskin med
avancerad sökning och bildsökning.
WEBBLIOGRAFIER!
Nyaste
sökmaskinerna bygger på system som ”experter sorterat” enligt kända mönster
t.ex. boksökningssystem.
a. Berkley
universitetets adress www.lib.berkley.edu/Collections/acadtarg.html
b. Infomine = http://lib-www.ucr.edu/
c.
bibliokariernas index = http://sunsite.berkley.edu./InternetIndex/
d. www.signpost.org/ bästa ställena 3000 st
e. www.clearinghouse.net akademiska ämnen
f. www.ebig.com/
65000 sidor valda webbsidor
g. http://vlib.stanford.edu/Overview.html Ett virtuellt bibliotek
h. http://alabanza.com/kabacoff/Inter-Links/topical.html Aktuella saker
i www.looksmart.com/ populär information resor, nöje mm.
k. www.ecola.com
4800 online tidningar
Det kan
vara bra att studera Sepo Sampios grunder i släktforskning www.sytk.fi/genus/OPAS.HTM Här
finns kontaktadresser till många ställen i Finland, norden och Världen.
Du kan även
besöka Genealogiska föreningens
släktforskarlista www.genealogia.org/sukutut/index.htm
Där får du veta vilka släkter som forskas. Nästa steg kan vara att söka
släktingar från historiska böcker i www.genealogia.org/historia/
Hiski är
släktforskningens mest kända förkortning i Finland. Hiski är en databas med
uppgifter från kyrkoböcker som håller på att matas in i nätet. Arbetet utföres
av flera hundra frivilliga som valt en församling att skriva in. Nedan några
FAQ frågor.
När kommer
min församling in nätet?
Vet inte
det beror på frivilligarbetet. Kanske du själv vill deltaga så vet du hur
arbetet framskriver.
I vilken
ordning skrivs församlingarna in?
Det finns
ingen ordning, de frivilliga har valt en egen församling och varje person
arbetar enligt egen tidtabell. De frivilliga har oftast valt en församling som
intresserat dem själva och därför har man sällan valt stora städers
församlingar.
Vilket
program använder HISKI?
Det finns
flere parallella från DOS till Windows, ofta Access och Java.
Vilken är
tidtabellen för HISKI?
Det finns
ingen på grund av frivilligarbetet. Dessutom har kontrollen av skrivet material
inte heller tidtabell.
Vem har
skrivit församlingen X
Projektledningen
vet, men ger inte ut uppgifterna. Varje skrivare får fritt ge ut sina uppgifter
om de vill.
Varför
fattas det uppgifter i någon församling?
Arbetet är på
hälften eller så har det avbrutits eller så är kontrollen på hälft.
Är Hiski
tillförlitligt?
Hiski är
inte ett källmaterial utan en databas. Riktigheten måsta kontrolleras från
mikrokort eller ”svarta böckerna”
Vad är
”Svarta böckerna”?
Genealogiska
föreningen fotokopierade 1924-1971 alla kända uppgifter ända till 1850-talet.
Kopiorna sparades i svarta pärmar och kallas därför ”Svarta böckerna”.
Innehållet är 300 000 sidor och de äldsta kyrkoböckerna är väl kopierade.
Vilka
församlingar ingår i Hiski?
Alla finska
församlingar i hela världen. Främst i Finland men även t.ex. Livland,
Stockholm, Petersburg. Senare kommer ca. 200 finska församlingar från USA. För
tillfället uppdateras bara ev.lut. församlingar, men senare övriga.
Vilka är
Hiskis ”gränsår”?
Hiski
innehåller över 100 år gamla uppgifter on döpta, gifta och bortflyttande och 25
år gamla dödas uppgifter. Enligt befolkningsregistret blir uppgifterna tillgängliga 25 år efter personens död.
Samma gäller övriga uppgifter efter 100 år.
Vad är
Hiskis största problem?
Det att
uppgifter ges ut utan fullständig kontroll.
Varför
Hiski när det finns mormonregister?
Mormonregistret
(www.familysearch.org eller .com)
har bara döpta och vigda, inte jordfästa och flyttade. Dessutom fattas
skandinaviska tecken och patronym (farsnamn)
har felaktigt gjorts till efternamn.(Bl.a. har alla –dotter ändelser
ändrats till –son). Detta register gäller inte i hela Finland, men kan vara bra
där Hiski uppgifter fattas.
Gamla
tidningar på nätet.
Helsingfors
universitetsbiblioteket har satt på nätet ca 40 000 tidningssidor från 1771-
1860. Meningen är att sätta in alla sidor från 44 st finländska tidningar.
Genom
fritextsökning kan man söka t.ex. namn på personer eller ställen. Sökningen
bygger på sk ”fuzzy” vilket leder till de mest otroliga ord. Dessutom är texten
skannad, vilket lett till många fel. Länken till nätet går via H:fors
universitet eller genealogiska föreningen och sidan ”litteratur”
Gamla
kartor mm.
Många gånger
kan man komma på intressanta uppgifter via gamla kartor mm. Lantmäteristyrelsen
i Sverige har satt på nätet 30 000 gamla historiska kartor. Dessa kan du se på
i små bitar, med lantmätristyrelsens logo på, men om du vill ha en egen kopia
så kostar det. Adressen är www.lantmateriet.se
Helsingfors
universitet har även på nätet gamla kartor och bilder från Finland. http://www.virtuaaliyliopisto.fi/vanhatkartat/maakirjakartat/index.html
Följande
länkar kan ha intresse för släktforskare.
Finska
krigsdöda 1914-22 =
vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main
Ändra gamla
mått till moderna = www.utu.fi/hum/historia/cgi-bin/mitat
Dödsorsaker
= www.saunalahti.fi/arnoldus/kuol_syy.html
Släktnamnstatistik
= www.vaestorekisterikeskus.fi
Kartanonet = www.tie.to/kartanot.html
Gratis hemsidor åt alla och släktlänkar. http://worldconnect.rootsweb.com/
Vilket
program är bäst? Datorprogram lättar på arbetet och varje forskare behöver sitt
eget program, varför det bästa inte finns. För en nybörjare är gratisprogram
helt ok, de går att ändra till andra program med konverteringsprogram. Helt
finska program är bl.a ,
Genus, www.sytk.fi/genus/index.htm
Sukuohjelmisto, www.genealogia.fi/wwwhome/kaila/sukusw.htm
Det finns en rad utländska dataprogram för
släktforskning. Det gäller att hitta et program som registrerar informationen
rätt t.ex. enligt genealogiska föreningens direktiv, om du vill ha gemensamt
system.
Exempel på släktprogram;
Anarkiv PC, svenskt
Andata PC, svenskt
Birth Write PC
Brother’s Keeper PC, amerikanskt Översatt till
svenska (det finns gratisversion)
Create Family Trees Quick and Easy
PC, amerikanskt
Datagenealogen PC, svenskt
Disgen PC/Mac, svenskt (bra program enligt McR)
Dynas Tree PC, tyskt
Family Tree Maker PC/Mac,
amerikanskt
Genesis PC, svenskt/engelskt
Genius Family Tree
GenoPro (Gratis med omvandlare, vi provar
på kursen)
Holger PC,svenskt
Lifelines Unix, amerikanskt
MacStammbaum Mac, tyskt
MinSläkt PC, svenskt
Reunion Mac, svenskt
http://user.tninet.se/~yke628p/program.htm
Du kan
fästa vikt vid följande faktorer angående program,
-
ingen begränsning av
antal inmatningsvärden
-
lätt att mata in
information
-
lätt koppling mellan
personer
-
bild/ljud och
videotillägg
-
lätt att överföra till
andra forskare
- GEDCOM-anpassning
-
Mångsidigt
sökprogram/mångsidig att trycka ut
-
Möjlighet att göra egna
listor
-
Programmet uppdateras i
framtiden.
Inget
hindrar att du parallellt använder t.ex. två program
Vad
studerar vi?
Det
vanligaste är att man utgår från sig själv och går bakåt och sedan kanske
tillbaka någon annan led. Vid varje generation uppåt ökar personerna dubbelt
(2-potens) dvs. 2,4,8,16,32,64,128,256 o.s.v.
Diskussionsgrupper
i släktforskning
Kom ihåg news-netiketten!
• alt.geneaIogy
• alt.scottish.clans
• dk.historie.genealogi
• 1ido.euri~enea1ogy
• soc.genealogy.african
- FAQ
• soc.genealogy.australia+nz
- FAQ
Se i
adressen
http://www.itv.se/¨a1089/genealogy/gen_sv.htm
Här finns bl.a.
dataprogram, forskare efterlysningar mm.
En annan
site är http://www.mellerud.net/genealigi.html
Här finns
bl.a. Ättlingar till Gustav Vasa, svensk adel, gamla kungar m.m.
Dessutom finns
det databaser t.ex.
-
-
Genline- kyrkoböcker på
nätet
-
-
Svenska släktnamn
-
-
Soldatregister
-
-
Ostindiska kompaniet
-
-
Folkräkningen 1890
En stor
databas är mormonernas databas www.familysearch.com
med alla sina länkar.
Där är
Finland bra representerat
För en nybörjare är Brothers Keeper bra och man kan ladda ner en gratisversion från länken, som nämns på sidan 3, där alla program nämns. Det lönar sig inte att köpa ett dyrt program bara för att man senare märker att ett gratisprogram väl räcker till.
Ett annat program är Familytree, som även kan
hittas som gratisversion på (www.familytree.com),
men gratisversionen är ”gömd” längst nere på sidan. Detta program finns på CD-rom och jag har köpt flera st för ca.
100 FIM st. Programmet har många funktioner och Bibeln samt Europeiska
kungahuset som övningsfil. Jag tycker att
ett program med övningsfil är mycket bra.
Släktprogrammet från Finlands
släktforskarprogram (Sukuohjelma (8,xx och ”2000) finns även som gratisversion,
där max personer är 250 st. Själva programmet säljes bara åt medlemmar.
Versionerna skiljer sig så mycket att jag tycker det lönar sig att som
nybörjare gå direkt till Sukuohjelma
2000.
Enligt mig är detta program lite besvärligt att
använda ty,
- sukuohjelma arbetar med två fönster
paralellt, men bara ett kan aktiveras och varje gång du aktiverar ett fönster
så ändras menyn. Du kan t.ex. trycka ut bara i det ena fönstret och bara sätta
in personet i det andra. Det tar tid att förstå iden.
- Sukuohjelma 2000 har ”förenklats” så
att du fått tre fönster att arbeta med. Dessutom är iden att du först matar in
personerna och sedan helt separat senare bygger upp släktskapet. För tillfället
finns gratisversionen bara på finska
För en nybörjare föreslår jag han börjar med
vanligt textprogram. Det gäller bara att säta in olika tecken för generationer
t. Ex. Första generationen I, II, III. IV osv, andra 1,2,3,4, tredje
A,B,C,D och fjärde a,b,c,d och femte
aa,bb,cc,dd och sjätte aaa,bbb,ccc, osv.
Detta är ett ”gratisprogram” (shareware) med den begränsningen, att det dröjer
extra 60 s att spara filer, som har mera än 50 individer. Programmet kan laddas
ner från www.genoprogold.com
Du bygger ett grafiskt släktträd genom att sätta in symboler. Följande sätt
rekommenderas,
Koppling av barn eller föräldrar (link as child)
måste föras ända till fadern/modern, det räcker inte att fästa barnet vid en
linje. Med + och – kan du betrakta hela trädet
3. Var försiktig med ”autoarrange” den vill breda ut trädet för brett. Använd ångra om det inte blir bra.
4. Det går lätt att flytta eller kopiera hela släktgrenar genom at aktivera dem från rutorna uppe. Se till att du aktiverar rätt, det är stor skillnad på ättlingar och direkt ”nedkommande”. Använd ångra om alla inte flyttas rätt. När du flyttar hela släktgrenar kan det bli problem med ”linjerna”, du kan hamna att flytta den flera gånger om det finns många barn (se ovan).
5. TRYCK UT sker så att du bestämmer hur många blad (A4) som skall tryckas ut. Von Born filen har jag tryckt ut 6 gånger 6 och liggande A4. Titta på förhandsgranska hur sidorna kommer ut.
6. ÄNDRA FILER. Med programmet kan du ändra filerna till GEDCOM-filer (standard för släktforskare). Efter detta kan du ändra dem till webb dvs HTML. Denna fil visar alla släkter skillt och är behändig att visa enskilda personer. T.ex. von Born html har över 950 filer.
Jag tycker programmet är toppen bara man lär sig att rita ”linjer ” rätt. Har inte sett någon bruksanvisning om detta.
Mac
Ramsay
Det lönar
sig att ansluta sig till genealogiska föreningen och/eller deras datasida för
att få reda på den senaste utvecklingen.
29.4.2003
Mac Ramsay