Domarring förklarad i Exodus

Domarring förklarad i Exodus

I takt med folkökningen ökad kravet på organisation och även växtsäsongen krävde ordning. Domarringen är en symbol för följe lika väl som för jämlikhet i bondesamhället. Altarstenen blir den gemensamma symbolstenen och agendan i mitten.

Domarring, Hazor, tidhjul, astro-logik, Har Karkom, Negew, eldaltare, ornerad sten, skålgropsaltare, altarskål, stående sten, svart sten, fruktbarhet, synd, Dumuzi, Inanna, Ormen, Exodus, guds hus, hettitiskt sigill, Moses, Ashera, asherim, asvins, masseba, Emmanuel Anati, baetyl, Echnaton, Afrodite, moderskap, Theodosius, keltisk triad, treenighet

Domarringar | Exodus | Fotpall | Altarsten | Tingsten | Viet | Stenar i formation | Gå i jord | Ritualstenar | Tingsplats |Gudinna i vagn eller båt |Fenicier |Hezikiel om Tyre | ortnamn | ASkultur | indexS | hem |

Fenicisk tempel Hazor ca 1000 f.Kr.

2 kon 21: 3 Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade förstört, och reste altaren åt Baal och gjorde en Asera, likasom Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.

… texterna växlar mellan 1 Ashera = staty av gudinnan förmodligen och 2 Asheras = två stolpar/ träd på var sida om altaret. Härskaran är idolerna i sten som symboliserar stjärnbilder för säsongen

Utomhustempel med sju stenar symboliskt för sommarhalvåret samt ett altare framför. Templet är från feniciskt område norr om Galiléen i Palestina. Vi ser en sittande gudinna dvs. stjärnbilden Vågen (men kan vara El i fenisisk tappning) och ett par händer samt nymånen symboler för vårritualet i Kräftan. Vid denna tid var feniciernas fyra årstidssymboler Valfisken, Kräftan (hand), Vågen en sittande jungfru kallad Tinia förmodligen samt Två Ormar symboliserande förbindning dvs. Örn och Svan…. Se även Exodus

Detta finns på stelar från Karthago. Handen användes antagligen även som broderskapshälsning av handelsmännen. På ett kistlock med skulptur av en patricier hälsar han en sista gång med handen … typ Hitlers slarviga hälsning mot slutet. Det speciella är att tummen är vänt utåt och nedåt. Samma symbol finner vi i Norden och där de som finns vid en handelsstation och gjuteri på NV Själland talar för att det var skråets symbol och hemliga hälsning…. Se mer om Fenicierna och Handen samt Hezekiel om Tyre

Handen och ormarna, symbol för vår och höst ser vi direkt på Ronaruddens Bondepraktika i Högsbyn och kan dateras till efter ca 1100 f.Kr. Där är de dock symboler för odlarna. I Egypten hade man kalenderjustering 1160 f.Kr. då man gick över till väduren Khnum, Horusfågeln på pelaren (Kräftan), ett udda par av knäböjande kvinna och en sittande med djurhuvud (Våg Björnväktare) samt sittande Örn med Amunfjädrar (Örnen). Ammunörnen finns möjligen på häll i Bohuslän.

Gamla Testamentets Moseböcker, Kungaböcker och Domarböcker är en utomordentlig källa till kulturen i Levanten under bronsåldern och förstås profeten Hezekiel om Tyre. Samtidigt får vi förklaringarna till en del stenmonument som användes att manifestera samhällsordning … se också Definition Megaliter Vi får också bekräftelsen att åtminstone Israels grannar och även Israel använde stjärnhimmeln och såsom i Hazor manifesterade säsongen i domarringar.

När vi vanliga dödliga får lära oss lite grann om kristendomens början får vi bara valda bitar. I själva verket var det en process under många hundra år där bl.a. Judéens och Israels kvinnor föredrog den gamla ordningen medan profeterna drev på att införa patriarkatet och den abstrakta guden. Samtidigt ändrades samhället från naturahushåll till övervägande stadssamhälle utan kontakt med de gamla naturidolerna. Det kompliceras ytterligare genom några folkomflyttningar. I andra Kungaboken kan vi exempelvis läsa hur kungarna närmast växelvis införde den gamla ordningen och andra sedan rev den och införde monoteism flera gånger emellan Ahab och Josia från 900 tal till 600-tal f.Kr. Det var ju mer än 500 år senare än Moses man antar införde monoteismen.

II Kon 21:1. Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. Hans moder hette Hefsi-Ba. Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn. 3. Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade förstört, och reste altaren åt Baal och gjorde en Ashera, likasom Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.

------------------------------

II Kon 23:4. Därefter bjöd Josia översteprästen Hilkia och prästerna näst under honom, så ock dem som höllo vakt vid tröskeln, att de skulle föra bort ur HERRENS tempel alla de redskap som voro gjorda åt Baal och Asheran och åt himmelens hela härskara. Och han lät bränna upp dem utanför Jerusalem på Kidrons fält, men askan efter dem lät han föra till Betel.

II Kon 23:5. Josia avsatte ock de avgudapräster som Juda konungar hade tillsatt, för att tända offereld på offerhöjderna i Juda städer och runt omkring Jerusalem, så ock dem som tände offereld åt Baal, åt solen, åt månen, åt stjärnbilderna och åt himmelens hela härskara.

Man får känslan att översättaren ej förstått vad menas med stjärnbilder och himlens härskara. Engelska King James version har planeter och himlens värdar. Men uppenbart har man då menat stjärnbilder och idoler från himlavalvet och där underförstår man då en praktisk astronomi vi ser i anläggningen i Hazor. Vidare får man väl icke glömma att den som skrev var partisk till förmån för den nya läran. Därtill är det efterhandskonstruktioner liksom det flesta profetior som stilgrepp.

Sigill från Ugarit ca 2000 f.Kr. och mest akkadisk influens

Den Nakna eller en tidig Ashera/ Astarte står på Tjuren/ Oxen och vi kan även läsa det "när Nymånen är i Oxen". Vi kan jämföra kompositionen med Gudinnan såväl med Indus Gangaur som med den senare Ashera omgiven av två lotusstängler som symboliserades praktiskt med asheras = stolpar, stelar eller träd som symbol för växtlighetens fruktbarhet ... se bild nedan

Medan kanske Tjuren symboliserades med altaret och vi får in de två viktigaste näringarna i symboliken. I Levanten har man funnit tjuraltare av samma modell som i Egypten eller hornaltare typ Anatolien.

Vid analysen av hällkisttiden och Evenstorp har gjorts sannolikt att det fanns organiserade samhällen under tredje årtusendet på Dal. Än mer uppenbart är det under perioden med hällkistor och sannolik jordbruksmission. Den egentliga bronsåldern har i motsats till andra delar av Skandinavien lämnat relativt få spår ens i ristningarna på Dal om man undantar domarringarna.

Dock kan man anta att en variant av Isiskulten nått Dal och likaså av fenicierna buren kultur. I Högsbyn är Bondepraktikan, Lekarehällen, del av Tingsplatsen samt Häll 06 från bronsåldern med säkerhet 1200 -- 700 f.Kr. … se även Gudinna i vagn eller båt. I det följande mest en bildsvit av olika manifestationer av samhällsordningen under Dals bronsålder sneglande söderpå.

Ende kvarvarande stora domarring vid Tormansbol på Dal

Detta är icke en normal domarring för Dal. Förmodligen har det funnits minst två domarringar med stora stenar och minste tre med mindre stenar varav åtminstone en finns kvar och syns i förgrunden. I bakgrunden till höger finns ett par låga höger av huvudstora sten. Storleken diameter ca 12 meter av varav den ena högen är insjunken i mitten. Förmodligen har stått en bautasten på den ena högen i samma tradition som man har domarringar i par och den ena med mittsten. Till vänster finns enstaka stenar efter en ring som försvann med grustaget bakom den kvarvarande ringen.

Det var vist järnvägen som behövde så väl stenar som grus på 1880-talet. Enligt tidiga källorna ska det ha funnits fem domarringar. Men det kan vara fler eftersom området har varit begärligt grustag på andra sidan av vägen som egentligen skär igenom fornlämningsområdet. I kanten av grustaget på andra sidan vägen noterade jag ett brandlager ca 30 cm under ytan på ett ställe. Kanske en normal järnåldersgrav.

Tormansbol har blivit en vändpunkt på mina dagliga cykelturer. En gång på 80-talet föll jag i stavar sittande … ja, man sa så om mig som barn när jag stod på stället med huvudet på sne´ och grunnade … på en av stenarna omedveten om myrorna som har sin huvudväg tvärs över till den stora björken till höger. De är nyfikna på alla besökare.

Nåja, jag gled in i drömtiden och hörde röster som pratade nån sorts halvdanska eller annars ett ålderdomligt språk "Ja, ja, jag minns när tåget kom. Då skulle alla dit och glana. En del skulle med och en del skulle inte … andra skulle av om de kunne komma fram … många kom inte me´ därför att de inte viste om de skulle …"

En annan vår när jag var onormalt våryr och besökte Östanå domarringar klingade vårliga sånger i öronen och jag såg för mig ungdomar som dansade ringlekar i åttor, på samma sätt som vi i min barndom … drömtiden har ingen dimension dvs. den är tidlös.

Det var inte bara en vanlig dans runt midsommar eller majstång, eftersom det fanns en mystisk röst som berättade om magin med ringarna och att man skulle dansa åt vissa håll i olika skeden. Det lärde jag mig aldrig som barn. Alltså måste det vara gammal visdom som finns i stenarna runt omkring.

Östanås ena domarring har en centrumsten. Framför huset i bakgrunden låg Östanå kyrka och än längre bort en heliga Toras källa.

Vi kan börja med sjumannakollegiet, vilket syns på minst ett tiotal ristningar i Norden samt symboliskt i tidhjul eller andra symboler med sju olika enheter. Det finns skäl att anta att en del av domarringarna var en anläggning för byalaget och då med en sten för var och en av sommarens månader.

På östra Dal är det för det mesta sju stenar i ringarna och de förekommer ofta parvis. Det förbinder jag med lokala seder av brödrabo och sju månvarv reglerat halvår. Brödraboet levde kvar ännu på 1600-talet fast man kanske menade något annat då. Dalsländska parstugan byggdes för två familjer under 1600-talet. Förslagsvis har bautastenen på den ena av två högar symboliserat "aser med stake", medan vanerna var utan om vi lyssnar till Eddan. Eller så är det platsidolen se nedan under Exodus.

På Västra Dal är det ofta nio stenar och det indikerar lokala skillnader i kultur. Samma gäller övriga landet och även andra stenanläggningar av lokal eller olika utformning. 7, 9, 10, 11 och 12 är antal stenar, men även 5 torde räknas dit. Här avses då ringar med klara stenar och ej andra stensatta ringar.

Denna typ stenkretsar har haft sin juridiska funktion och varit en del av årsritualet. Man har funnit spår av eld i en del av dem. Det kan vara spår av eldbegängelse. Man behövde förstås en helgad plats för detta och ritualet. Metallåldern förde med sig att man lärde sig göra bål med hög temperatur vilket behövs för att snabbt förånga och helt bränna ut liket och benen.

 Den andra av de två domarringarna på var sin sida av storhögen.

Tvåsamhet är ett signum för Dal även när det gäller domarringar. Förmodligen har det varit en uppdelning mellan odlare och avlare senast med början i hällkisttiden. Dock var det en mångkultur och andra uppdelningar förekom, vilket Tormanbol och Paberg vittnar om. Brasklappen är att de är odaterade och kan vara av sen typ.

… där minneslappen är att forntiden var en mångkultur. Det innebär att vi inte kan förvänta oss entydiga svar på våra frågor. Så kan man inte vara säker på att alla samhällen använt ringarna för byalag och odling. Till detta kommer att vi ej känner till rättskipningen, vilken kan ha innehållit inslag av lokala domar vid domarringarna. Med detta menas bland annat att man fattade beslut om den lokala odlingen och avlingen. Här får vi skjuta in ett utdrag från annan källa om vad proffsen tycker

Definition domarring

"En domarring är en forntida gravanläggning som består av en ring utvalda stenar, resta eller lagda på markytan. Antalet stenar kan växla men är oftast sju eller nio. Domarringen innehåller i regel en brandgrav från äldre järnålder. Ordet "domarring" är folklig och syftar på en spridd men oftast ogrundad tradition om att domarringar skulle vara tingsplatser."

Källa Nationalencyklopedin … och hör sen!!!

Envar insatt i arkeologi vet att arkeologi förekom nästan icke förutom i Skåne, Öland, Gotland och Stockholmsområdet under flera sekler. Det finns icke underlag för generalisationer. På Dal kan man nästan räkna de professionella utgrävningarna på fingrarna och de sker när byggnation tvinger och icke för att skaffa bred generell kunskap.

Man ser ibland rapporter från utgrävningar som består av ett eller två smala diken mitt i ringen. Fynden kan knappast vara annat än från senaste användningen. Liksom med Ale Stenar får man nog lyfta på varenda sten i ringen för att få en godtagbar datering.

Man får ju också förklara hur man kan hitta skålgropsstenar … om nu inte det är en sten man återanvänt? Men knappast om man vänt sidan upp med skålgropar. Hur förklara att vissa landskap har 7 stenar i ringen medan andra har 9 dvs. överhuvudtaget en rituell enhet i konstruktionen. Speciellt på östra Dal förekommer de i par på en del ställen och en del har mittsten. Ofta finns de enskilda eller i par vid forntida by … om nu inte en del odlats bort.

Det förekommer variationer i rapporterna. Man har inte funnit nånting alls … man har funnit rester av kremering … man har funnit rester av järnhantering. Kanske ringen ska ses som en plats för gemensam verksamhet. Järn/ bronsverksamhet var farlig och behövde kanske en särskild plats med särskilda regler

Vi vet från Levanten och Bibeln att man använde kalendersymbolism i stencirklar i mitten av bronsåldern. 7 stenar i ringen stämmer väl överens med hällristningarnas sviter och symbolism med 7 sommarmånar och romerska 7-mannakollegiet som var ansvarig för planeringen av arbete med räfst och rättarting i september.

Det folkliga "domarring" skjuter lite över målet eftersom det nog inte fanns så mycket att döma att det behövdes en domare och i så fall hellre i tingskretsen/ vid tingshögen. Däremot behövde man ett styre i byalaget, där besluten förstås var en sorts domar. Ofta är det en fråga om att välja rätt ord. Inte bara folk utan även arkeologer och experter vill gärna se en våldsam primitiv forntid, medan en bättre modell är nog det lilla demokratiska byalaget. Det bekräftas av att utgrävningar visar på små bosättningar … det går nog inte att utrota benämningen bland folk och experterna får väl ha nöjet att påpeka att folk ät dumma.

Domarringarna påminner och begreppet dös som har en mycket vid förekomst i denna typ lämningar. Dessutom användes formen under en period av flera tusen år med variationer beroende på lokala möjligheterna. Domarringarna har förmodligen använts från mitten av bronsåldern och in i vikingatiden. Men man ska inte begränsa vyn till att de manifesterar byalaget.

Enkeltgravar förekommer i samband med flera typer fornlämningar och det är kanske den sista byaäldsten som begravts med det upphörande bruket av dem. Exempelvis i samband med sena bronsålderns mindre högar finner man ofta bautastenar. De ska förmodligen ses som idolstenar där omgivningen kände till den som gav namn. Bruket fortsatte till bildstenar och runstenar tog över. Dessa resta stenar var samtidigt ägomarkering såsom alla gravfält med eller utan stenar är.

16 maj 2005 BH

Man bör komma ihåg att en enda synlig följd av dom på säg 500 år kan synas vid utgrävningar och färga en tolkning för ett enstaka tillfälle, medan det normala förfarande kanske knappast syns alls. Samma försiktighet gäller spåren i gånggrifter och hällkistor där vi ser den sista tiden av deras användning. I Alperna har man konstaterat att man städade ut ben och begravde dem på annan plats i en oordning som inte ger möjlighet att rekonstruera hela skelett.

Äldsta anläggningen vi kan definiera är Viet från början av fjärde årtusendet förmodligen. I veckan fick jag en förfrågan från Tyskland om hur jag tolkar 'vi, viga och helig'. Ordet VI har försvunnit ur ordböckerna i alla germanska språk och finns endast i speciella ordlistor, men det är väl representerat som ortnamn i vår angloskandinaviska värld. Det har sitt ursprung i en V-formad anläggning. Det var riktat så att man kunne "fånga" stjärnan Antares i Skorpionen vid vårdagjämningens fullmåne och få en fast tidspunk för året. Den mytiska förklaringen för odlingen är att det var Himlen/ Månens bröllop med Jorden underförstått att regn, gödsel, jord och korn skapade fruktbarhet. Det blev förstås modell även för människans bröllop, fast på Dal tyckte man det var nog med ett handtak/ ta i hand

Samhällsordningen bärs upp av anläggningar, ritual i kontinuerligt bruk, virtuella arketyper, symbolhandlingar som etsas i kollektivets minne samt då en thegn, en äldre ledare som viste allt. Vi bär uppe mycket av det ursprungliga även om en del vittrat bort i natur och folkminne. Jag är rätt så övertygad om att ordet Vi var i bruk för nära 6000 år sen när man Skabersjös Vi i Skåne. Där finns en dös i V-et som symboliserar nedgången till underjorden vilket vi känner till från Inannamyten. Vi användes på ett par platser i Danmark in på 1700-talet och det omtals i några runtexter som en plats där brottslingen kunne söka skydd före rättegången dvs. en helgad plats i samhället. Tyvärr kräver den typen av anläggning mycket plats och det ser rätt meningslöst ut så de har försvunnit

I gotiska språket har man GA som ett prefix medan det är GI i gammal högtyska OHG. Det kan läsas "gå" i svenskan och används vid ordbildning för att uttrycka handling. Det var innan verbböjningen fått sin nuvarande form. De germanska språken vänder på stavelseföljden i en del gamla ord och vi får då GA-VI = viga och som har sitt ursprung i vårbröllopet. Men bröllop och samlag användes för att symbolisera liknande föreningar i samhället. Stavelsen VI symboliseras väl av bokstaven V eftersom det i orden har nånting att göra med två komponenter som förenas eller verkar samtidigt. Denna språkuppbyggnad ser vi klarast i de nordiska språken som det "ursprungliga"

Helig kan delas HE-LIG där roten H/HE/ HA i gamla ord uttrycker något som är bortom en logisk gräns. Det helig är utanför vardagens livsrum och underförstått man har tillgång på ett speciellt sätt. Det användes förr i frågeord hvem, hvilken, hvar där frågan går utanför det logiska nuet. På Rökstenen används det för att uttrycka "förfäder" som med forntidens språk befann sig i en annan värld.

Det är naturligt att alla typer kollektiva handlingar ska vara heliga och man får inte förstöra dem. Tingsfrid/ fredad ritualplats är ett naturligt inslag i alla lagar sen årtusenden. Det är lätt att hålla principen så länge man använder dem. Men som vi ser runt om oss är gamla anläggningar allt mindre heliga och allt färre finns kvar och än färre i ursprungligt skick. Vi får aldrig hela bilden.

Ett exempel på symbolhandling är "skötning" där västgötarnas kung la en näve jord i skötet på husmor förmodligen. En handling som konfirmerade och sågs av alla närvarande eftersom det inte fanns dokument som kunne användas som bevis. Sen när skrivkonsten blev vanlig läste man upp dokumentet på ting eller i kyrka. På republikanska Dal tog Nybonden jord och la i sin sko och uttalade "Nu har jag lagt jord i min sko, ny står jag på egen jord". Det behövdes ingen att förmedla denna heliga handling. I Karelen skar man upp en torva så att Nybonden fick krypa igenom som ett giftermål med Moder Jord. Samma handling användes vid fosterbroderlag där Moder Jord fick bekräfta.

Det kändes förmodligen heligt för de inblandade eftersom det omedelbart var ett nytt steg i livet de kanske längtat efter och förberett en längre tid. Däremot kanske övriga menigheten såg mer distanserat på det hela. Det finns alltid en vis del av folket som går in för det och är mer rituella/ religösa än andra och de bär upp det offentliga. Däremot finns det väl inga bevis för att förfäderna skulle ha varit mer spirituella och religiösa än i vår tid. Vi kan bara gå efter det normala beteendet som säkerligen är rätt ensartat i alla tider.

Jag tycker vi ska tro på folkminnet som gett namnet domarring där byalaget fattade beslut om stort och smått. Kanske man också utförde en del av sina ritual där. Den större ringen tingskretsen fick sen samma utförande eller som Gulatinget domarna inne slöts i en ring av hasselkäppar med sammanbindande rep. Men sederna kunne vara lite annorlunda såsom tingshögen med bästa exemplet Tynewald Hill på Isle of Man.

Förbindelsen till stjärnbilderna uttunnades till den synliga ringen för personer/ befattningar vi från romarriket känner som sjumannakollegiet. I andra folkland hade man kanske andra ritual, vilket vi ser av ortnamnes stolpe, sten, lund, vi, harg men i grunden var alla en manifestering av samhällsordningen. Den kan inte variera så mycket i ett bondesamfund men man är bundna av sin tradition och gamblerregeln "överge icke vinnande system"

 

Anläggningen är unik eftersom enligt C Claesson det fanns sju sammanvävda ringar runt 1930.

Skogen, stensprängarna och skogsmaskinerna tävlar om att dölja sju domarringar på Paberg. En del av dem hade gemensamma stenar. Följer vi astroritual-logik har man haft en ring för varje av årets sju sommarmånader. Eftersom det var en mångkultur kan man inte förvänta sig att man hade samma ritual överallt och det kunne ändras med tiden även om "bönder håller sig alltid till traditionen". Man vet vad man har….

Naturligtvis har utformning och matematik i de flesta anläggningar med sten haft en viss inneboende betydelse då de gjordes. Än i dag sitter nånstans i världen små byalag på sina stenar, medan andra sitter under ett träd i oordning.

De flesta har glömt den ursprungliga tanken om ringens logik. Sitter du på en sten är du i ringen … ställs du mitt i ringen skärskådas du … ställs du utanför är du inte me´ längre. Likaså kan man göra en sekvens av ringen dvs. gå runt laget, men även följa tiden lika många perioder som det finns symboler.

Västsverige störst igen med denna ring med 8 stenar V. Tunhem

Många av ritualen har bildats i Sumer och Egypten och dess stadskulturer … sen gäller principen att göra som storebror. Det är allmänmänskligt att folk apar efter sina förebilder. I våra dagar är utbudet mycket bredare och det finns ingen etisk polis som bestämmer vilka idoler man får ha.

I mitt barndomshem apade man efter herrgården där både tjänat. Hon som kammarpiga han som förkarl. Boningshuset var delat i många rum och sal som på herrgården … det ende goda var maten hon lärt att laga. Den var furstlig. Redan på 60-talet gick man tillbaka till det stora allrummet. Det fanns förr i parstugorna med endast en mindre kammare därtill. Detta allrum hade man kanske i sin tur tidigare tagit efter från hövdingahallarna där de nu fanns.

I våra dagar ska direktörerna ha kungalöner utan prestationskrav, sossepamparna ska ha direktörslöner, sjuksköterskorna ska ha läkarlöner … och varje mindre pamp ska ha subventionerad piga … i min ungdom fick man efter konfirmationen bli lillpiga eller lilldräng. I bottnen låg att apa efter herrefolk och gudar, där vi några år hade tyska stöveln över oss.

Se även under Tingsten

Utvecklingen av landskap och större ritualområden kan vi knappast bevisa ur enstaka lämningar. Men logiken säger att stora rituella lämningar har behövt ett uppland från vilket man samlat folk och sen beslutat om gemensamma ärenden. Högsbyn i Tisselskog är förmodligen en sådan plats med urgamla anor. Nedan under tingsten ska diskuteras mera med exempel från Danmark.

Kvadratiskt tempel med såväl formade som ristade stenar från Har Karkom i Negew

Formen påminner om Tustruptemplet på Jylland. I allmänhet har man lagt ned mer tid på utformningen i Negew än i Norden. Detta är ett större tempel medan det finns många mindre med eldaltare, ornerad sten, skålgropsaltare, altarskål eller stående sten som kan vara formad med huvud av get, tjur eller människa och ska då antagligen vara bosättningens idol. Kort sagt har Negew samma variation som vi finner i Norden och perioden sträcker sig över hela sten och bronsåldern

Steget från naturlig fruktbarhet till synd

Skorpionen och Oxen var fixstjärnor i ritualet liksom Vattenormen medan Ödlan förekommer på många hål i hela världen utan klar anknytning till himlavalvet. Aktuell i Egyptens symbolik från fjärde till andra årtusendet f.Kr.

I många tempel/ stencirklar finns en svart sten som altare eller symbolsten. Vi känner denna sed i hela Mellanöstern. Afrodite symboliseras med en svart sten på Cypern eftersom hon är så gudomlig att hon inte kan avbildas enligt legenden. Muslimerna har fortfarande sin Kaba i Mecka. Människan behöver något en pelare eller en påtaglig punkt att fästa sig vid när man flyger i den abstrakta världen

Det finns en poetisk kärlekssång om Inanna och Dumuzi under äppleträdet i vårens tid Bilden och sången från ca 2500 f.Kr.

Dumuzi säger:

Jag vill gå med dig till min trädgård

Inanna jag vill gå med dig till min trädgård

Jag vill gå med dig till min äppelgård

Jag vill gå med dig till mitt äppelträd

Där vill jag plantera min söta honungstäckta säd

Inanna säger:

Han tog mig till sin trädgård

Min bror Dumuzi tog mig till sin trädgård

Jag strosade med honom mellan träden

Jag stod med honom vid de fallna träden

Vid ett äppelträd böjde jag knä som man brukar

Framför min bror som kom med sång

Vem reste sig för mig ur poppellöven?

Vem kom till mig i middagshettan?

Framför min herre Dumuzi

Jag hällde ut plantor från min livmoder

Jag satte plantor framför honom

Jag hällde ut plantor framför honom

Jag la säd framför honom

Jag hällde ut säd framför honom

Jag hällde ut säd ur min livmoder

.

Här en annan sång om präst/ kung och prästinnan som ställföreträdare i den gamla Tjurleken

Jag badade för den vilda tjuren

Jag badade för herden Dumuzi

Jag parfymerade mina sidor med smörjelse

Jag täckte mina läppar med väldoft

Jag målade mina ögon med kol

Han smekte mina höfter med mjuka händer

Herden Dumuzi fyllde mitt sköte med grädde och mjölk

Han strök över håren på min blygd

Han vätade min livmoder

Han la sin hand på min heliga mus

Han smorde min svarta båt med grädde

Han gjorde min smala båt snabbare med mjölk

Han smekte mig på bädden

Nu vill jag smeka min höga präst på bädden

Jag vill smeka min trogne herde Dumuzi

Jag vill smeka hans länder, herden av alla länder

Jag vill uttala min söta tro i honom

Om man får tro ett folkminne från Högsbyn skulle det egentligen vara ett ungt par som tömde sin säd i bingen med utsäde. I de sumeriska sångarna genomsyras Inanna av ungdomens glöd. Hon var idolen man lockades att följa. De sumeriska sångarna berättar förstås om sumerernas karaktär och deras värld.

Här får man känna till det symboliska äktenskapet mellan herden Dumuzi och odlaren Inanna. Detta ledde till parsamhet i verkligheten. Man ska inte hänga upp sig på att hon kallar honom "bror". Även i Egypten var Isis och Osiris syskon. Kanske det hänger samman med ursprunget att de symboliserade den skenbart könlösa förökningen i växtvärlden. Vi får komma ihåg att dessa är animerade abstraherade idoler och kan ersättas med begrepp som hör till fruktbarheten. Det är en verklighet som är helt annorlunda jämfört med exempelvis den kristna guden som framställs som en fixare som verkligen utför nånting

Om man ser till själva idén fick Inanna många "kusiner" redan under fjärde årtusendet då vi har fynd av hennes dubbelyxa även i Norden. Hon är i grunden också Artemis och "Flickan med flätor" på våra hällar … en tidig Pippi Långstrump … den Nakna från Levanten med två tjocka flätor … kort sagt alla idoler som upprätthåller livet.

Detta är förstås vad kristendom definierar som "den syndfulla frestelsen med äpplet och ormen i Paradiset". För sumererna var den naturliga fruktbarheten som animerades med idoler och Ormen symboliserar graviditeten/ växtsäsongen. Tyvärr har Ormen som stjärnbild fått fel namn Hydra på grekiska eller Vattenorm på nordiska.

På himlavalvet är Ormen utdragen "under jord" sommarmånaderna och representerar den tid då allt gror eller de underjordiska livgivande vattnen. De är iconer för processer i Tiden.. Den är i sig ett bevis för hög ålder och ursprunglighet. Man ska inte förväxla den med exempelvis Ormbäraren Orm som symboliserar skörden och dess utsträckningen i rumtiden. Vidare har vide två tvinnade ormar som symboliserar livets uppbyggande och nedbrytande krafter. I nordisk symbolism har vi 2 + sammanbundna ormar som symboliserar halvår och skarven av 11 dagar.

Ormen börjar vid stjärnbilden Cancer med huvudet av Ormen under den. Ibland symboliserar man det med krabba, sköldpadda och möjligen även en salamander/ödla i äldre tid. Fenicierna kallade den Handen och Egypten har en pelare (med fågel) runt 1200 f.Kr. Skorpionen symboliserar skördetid eller nordiska "Skiljegumman". Stenen ovan och scenen under äppleträdet är från en tid då prästerskapet förstod sig på jordburk och naturens gång. De sumeriska och även egyptiska templen hade egna odlingar.

Flyttar vi fram till mitten av andra årtusendet f.Kr. och handelsstaden Ugarit vid syriska kusten ser vi att stadsfolket/ prästerskapet inte begrep sig på sådan symbolik. Israeliterna tog efter mycket av det som skrevs i Ugarit. Vi ser början till det hat mot fruktbarheten vi senare finner i Bibeln. Här en besvärjelse mot något okänt ont som hotade Urtenu nämnd i sista raden:

(När) det okända kallar dig och börjar härja

Jag vill för min del kalla dig

Jag vill skaka bitar av heligt trä

Så att Ormen inte kommer ur jorden mot dig

Så att Skorpionen inte står upp mot dig

Ormen vill säkert inte komma upp mot dig

Skorpionen vill säkert inte komma mot dig

På samma sätt må plågoandar och trolldom

Ej ge öra till den onda mannens ord

Till inget ord från man

När ljuden flyter i deras mun

må troll och plågoandar låta det flyta i jorden

För Urtenu, för hans kropp och lemmar

 …Sannolikt är besvärjelsens form influens från Egypten där ormen Apophis tillsammans med den hökhövdade dödsguden Sokar stod för BA-själens färd i Underjorden dvs. kroppens resa i motsatts till KA-själen som förmodligen flög i hökhamn till stjärngatans Osiris. Egyptierna var upptagna av döden som en resa och där Sokars farkost var en släde med gethuvud symboliserande andra sidan av floden. Sokar tycks ha varit färjkarl för såväl kroppen som själen.

I Djurkretsen ligger denna del från och med skördetiden i Skorpionen och Månhunden (Skytten) för Ramadan och över Floden/ Vintergatan med Stenbocken på andra sidan. I de sydliga kulturerna började det nya året och dess fruktbarhet med översvämning eller monsun. Man gjorde en sammansatt symbolik som passade såväl jordbruket som jordelivet för människan. Det är begripligt att det behövdes prästerskap för att någorlunda förklara sambanden

Det är möjligt att man kan finna "släden" bland nordiska hällristningar i den beskrivna meningen. I alla händelser kn man ha fått idén till en brukbar släde.

I Ugarit mötte denne babyloniernas tråkiga dödsrike varifrån ingen återvänder och där det bara finns demoner och sen då den trehövdade helveteshunden. I det sammanhanget blir Ormen en fiende för människan kanske. Men såväl Sumers Orm som Apophis var ursprungligen symboler för fruktbarheten som en livmoder under graviditeten … se även Ritualastronomi med bra symbolisk bild av Apophis, Sokar, Toth, Osiris men även fruktbarhetens symboler.

I sentiden samlade man Sokar-Toth-Osiris till en gudom och där då Sokar är döden, Toth är tideräknaren, Tiden, Månen (kanske månens osynliga fas i underjorden) medan Osiris var såväl utsädet som kroppen och den del som blir kvar av kornet när det växer upp mot Osiris inkarnation som stjärnbilden Orion.

Exodus

Innan vi går vidare några reflexioner över utdrag ur Bibelns Exodus. Judar och kristna gör allt för att övertyga oss om att Moses och senare kungar och profeter uppfann allt. Det är samma kulturimperialism vi ser från Grekland och Rom.

Egypten och Mesopotamien skulle knappast ha medgett att även de någon gång nu och då tog intryck utifrån. Främst gällde det då när ny teknologi infördes. Men även främmande gudar införlivades i deras gudavärld. Exempelvis i Egypten fanns många tempel vigda åt Astarte från Mellanöstern och dessa var egentligen Mesopotamiens Inanna och Ishtar.

Exodus 24 : 1 Och han sade till Mose: »Stig upp till HERREN, du själv jämte Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel; och I skolen tillbedja på avstånd.

2. Mose allena må träda fram till HERREN, de andra må icke träda fram; ej heller må folket stiga ditupp med honom

Moses var egentligen den förste och ende att höra Guds Röst medan efterföljarna kopierade. Det kanske var klokt nog eftersom det är inte sagt att alla 70 kunne höra Guds Röst. Kanske nån var lomhörd och började ropa "Ja hör ingenting" och sen sprack illusionen. Vi vet ej om det verkligen var en person som fick en religiös upplevelse eller om det är diktad patriark och fiktiv händelse.

När jag ser bilder från Negevöknen kommer jag att tänka på en vaktmästare som fick se sin gud i en uppenbarelse. Bakgrunden var att han länge hade grubblat, hade ätit och sovit dåligt och inte fått tillräckligt med syre och motion samt inte minst att han inte umgåtts med familj och folk och liksom tappat greppet om verkligheten. Liknande blir förhållandena i en syrefattig öken. Det är förhållanden som skapar psykiskt sjuka och det motsatta dvs. sunt liv är läkedom

I alla händelser kände Moses sig utvald och stark att bli en närmast despotisk ledare. Michelangelo har fångat maktens natur genom att sätta horn i pannan på Mosesstatyn i Per-i-Vinkel-kapellet i Rom. Även Moses var fånge av sin samtid i Mellanöstern och praktiserade förstås idéer han kände till därifrån. En klok ledare följer folket och vi ser att i synnerhet kvinnorna ställde sig tveksamma till den fundamentalistiska religionen och samhällsskicket Moses och hans efterföljande prästerskap stod för. En del talar för att han var en historisk person medan vi inte kan bevisa om en del av Exodus är senare prästerskaps utbroderingar. Man märker det tydligast i utformningen av templet, prästerskapets utstyrsel samt offergåvorna.

I Sinai formulerade Moses enligt Bibeln budorden och en del annat. I Exodus. 28:22 "Denna sten har jag satt som en pelare, vilken är guds hus"

Det ska antagligen förstås så att stenen som kallades RAS i Anatolien och Levanten var samtidigt en bopåle för byn/staden och en symbol för den lokala gudomen. Det hör till saken att Moses idolsten är fullt tillåtet men om andra folk använder en sådan är det en styggelse. I judarnas fall hade gud inget ansikte, medan man på övrigt håll personifierade stamguden. Detta var inte Moses eget påfund utan vi känner till det från hettitiska sigill från mitten av andra årtusendet några hundra år före Moses tid.

Även i Norden har vi exempel såsom Roslandsguden från Norge och treenigheten från Glejbjerg och Braminge nära Esbjerg på Jylland. Den nordiska beteckningen var förmodligen ANSUR.

Tudhaliyas sigill rymmer den hettitiska världsordningen och över den svävar Solörnen, Månen och Morgonstjärnen

Vi ser två pelare med vädurshorn i det hettitiska sigillet. Den första idéen till joniska pelaren. Vädurshornen är en skriftsymbol RA som betyder "gräns". Det är tydligen så att hettiterna var ett praktiskt folk utan att vilja ha ett större andligt djup … i motsats till många nutida forskare.

På sigillet är gudomarna Solörnen, Månen och Venus ovanför härskarna och långt ovanför folket. I Sumer var rosetten symbol för Inanna, nymånen och Venus var Ereshkigals stjärna. Härskaren är bara en vald ledare inom överklassen med frygisk mössa och svarar i första hand in för hans vasaller, men sköter ritualet och kontakten med makterna ovan om det nu går.

Naturligtvis måste människans tanke ha utvecklat sig från att man studerat sin omvärld. För att kunna bearbeta data måste man ha ett minne och sätta upp en skenvärld såsom exempelvis rundan på himlavalvet. Det var en lång process från att omvärlden på sätt och vis var besjälad så länge man inte kunne skilja klart på abstraktioner/idéer och verklighet. Hettiska sigillet symboliserar att människan "skärat sin värld" under vädurshornen som är gränsen till makterna.

Pelarna kallar jag SATELL eftersom hettiterna har begåvat oss med begreppet och det är tydligt att man menar att varje federativ stad i federationen hade sin egen pelare. På något sigill ser vi hela fyra stycken och det är tydlig att de även var symboler för världshörn. Det i sin tur innebar att världsspelarna/satellerna bar upp den hettitiska överhögheten. På ett sigill ser vi en masseba med tvärslåer och då blir det en "himlastege" och i släkt med motsvarande symbol i Egypten.

Sumererna har visserligen tidigare än hettiterna nån sorts pelare med knorr på, men de federativa systemet är nog en uppfinning av hettiterna. Sumer bestod av självständiga stadsstater liksom långt senare Grekland. Alltså är det sannolikt att Levanten fått idén om masseba från hettiterna. I Ugarit vid Libanons kust hade man samtidigt idéen om två lagläsande bröder. Under en tid dominerade hettiterna Libanon.

Levantens "den Nakna" Ashera/ Astarte mellan lotusstängler.

Efter detta tillämpade man sin egen fundamentalism och då var det ute med masseba, asherim och den gamla gudinnan Ashera som Israels kvinnor föredrog. Asherim var ett par träpelare på var sida om altaret och förmodligen representerade de "livets träd" eller som i Indien asvins vilket var såväl hjälpare som växtkraft. Ashera avbildades som en naken gudinna med ett par lotusstänglar på små guldplaketter bland annat.

Med andra ord Europas världsspelare Irminsul och den allmänna bopålen har sin motsvarighet i Levanten medan Egypten hade sina obelisker för samma sak. En pelare är nyttig som tidmätare åtminstone när solen skiner.

För min del var min första bekantskap med Moses i första klass. Det var de tio budorden som skulle piskas in bokstavligen. Vi hade en lärare som pensionerades några år senare och hans instrument var samma som sumererna använde för över 4000 år sen, nämligen käppen. Vist lär man sig, men samtidigt blev då åtminstone jag skeptiker och redan vid 10 års ålder övergav jag Bibeln.

Exodus 24: 4. Därefter upptecknade Mose alla HERRENS ord. Och följande morgon stod han bittida upp och byggde ett altare nedanför berget. Och han reste där tolv stoder masseba, efter Israels tolv stammar.

I Levanten hade man oftast bara två pelare vid altare eller som i exemplet ovan en hel rad för sommarmånaderna och där några av dem är utformade att visa idolerna.

12 stenar i två rader på Har Karkom

Den italiensk-judiska forskaren Emanuel Anati tror sig ha funnit platsen för utgivningen av Mose tavlor på berget Karkom i Negewöknen. Han har funnit ovanstående 12 stenar och tror att det är den första ringen för Israels folk. Kanske, men det finns exempel på stenringar tusentals år tidigare och på flera håll. Han har också funnit stenringar och fyrkantiga stensättningar.

Ofta finner man att varje sten har haft en symbolisk betydelse i att dela in året och tiden. Jag tar inte ställning och kräver att de ska dateras tekniskt innan vi kan börja diskutera. Men jag visar här möjligheten och utbredningen av symbolik med stenar.

Här kan vi inskjuta begreppet "baetyl" som enligt rykten kommer av namnet på Uranus son Baetylus så det är ett påfund av högre makter. I början av den rituella utvecklingen användes sten/ pelare och gärna meteoriter för att manifestera gudomar. Moses hade många exempel på baetyler i öknen och de kan vara mycket äldre än då han skrev sina böcker. … se även ANSUR

Många av de tidigaste baetyler kännetecknas av att det finns inget på ytan som avslöjar den inbyggda meningen. I templen hade man särskilda pelare som symboliserade olika gudomar. Vi använder även i vårt samhälle manifestationer i något fast och det blir ikoner som rymmer många underförstådda meningar liksom förstås våra gravstenar … när jag vill komma ihåg nånting gör jag en knut på näsduken eller sätter en gummisnodd runt örat. Det är också en baetyl.

I vår tid får man kanske ha en vidare definition att baetyl är den betydelsebärande meningen hos rest/ placerad sten, stenrad eller del, stencirkel eller del, pelare eller del osv. som har en känt eller underförstådd mening som överförs som konvention från genration till generation. Även begreppet gudom blir vidare eftersom en gudom kan vara mer än en animerad människolik abstraktion som symboliserar en process. Exempelvis månens stigande och fallande nod får ibland gudalik status som Rahu och Ketu och man har missförstått namnen som planeter. I sen tiden är det Draköga och Drakens Svans som manifestation.

Anati fick vatten på sin kvarn med detta ristade block

Han har även funnit en ristning han tolka som Mose tavlor, fast det finns ingen text. Enligt mitt tycke ser det ut som överdelen av ett par Ammonfjädrar i egyptisk symbolik. De var delade på tvären. Tidigast ser vi samma symbol i handen på en skrivare på Narmerpaletten från 3100 f.Kr. Ammon var symbol för skördetiden och då kom skrivarna och bokförde hur mycket man skulle betala skatt. Det var en sorts "lagligt beslut" … men varför inte kanske ristningen har varit Moses skiss och där då tydligen bara han kunne läsa den osynliga texten.

Man kan förstå Exodus så att Moses använde en tidigare helig plats i Sinai. I Exodus 33:21 "Och Herren sa, där finns en plats för mig och du ska stå på en sten" … jämför med hettitiska fotpallen.

Man får se upp många texter i sig är tvetydiga och det är problem med många översättningar. Saken förvärras om de som skriver av inte förstås vad det är frågan om. Men i avsnittet Fotpall analyseras bruket av en sten som fotpall.

Den korta perioden med solkungen Echnaton i Egypten måste trots allt ha påverkat fler och gett idén att man klarar sig med en enda gud. Egypten var styrt av sina tempel och traditioner och det var naturligtvis omöjligt att i längden vinna över tradition och etablissemang. Sen är det oväsentligt att hans moderna ekologiska världsordning egentligen är riktig…. Se Solsången

Gamla Testamentets skrifter om Moses växlar mellan direkt anförande och att tala om Moses i tredje person. Vi vet inte med säkerhet om Moses var en person eller om han liksom grekernas Homer är en projektion av ett flertal författares arbete med att skapa en religion och världsordning för israeliterna.

Vi vet genom skrifterna att i synnerhet kvinnorna motsatte sig den nya auktoritära religionen och hellre vände sig till det gamla beprövade. Den Nakna Gudinnan försvann för ett tag men återkom senare som Maria med Barnet och viss likhet med Isis och Horus

I Negew öknen finns många små tempel med ingraverade bilder av djur eller människa

Eftersom bildstenarna är olika från plats till plats måste vi beteckna dem som platsidol enligt konceptet RAS / ANSUR vi känner från hettiterna och Norden. I andra former är det endast en upprest sten och kanske med en altarskål framför. Den svarta stenen är förstås speciellt intressant.

Vi vet från Cypern att den representera skönhetens gudinna den nakna Afrodite. Hon är för skön att avbildas och det är upp till var och ens fantasi att ge henne form. Hon lockar till fruktbarhet och innovation. I Afrodites forna tempel på Pafos, Cypern finns fortfarande en svart sten Det var kanske lättare och billigare att använda en mörk/ svart sten och kanske i bästa fall en meteorit i stället för en staty och sen har vi traditionens makt.

Sen har vi muslimernas Kaba i Mecka och vi kan säga att traditionen lever än. Det är ett steg mot den osynliga gudomen. Vi kan se ur Bibeln att israeliternas religion och kristendomen har ingen rot bakåt i tiden. Det är nyskapad rent abstrakt religion utan den kontakt med universum genom det astronomiskt bundna ritualet och fruktbarhetens budskap som låg i den gamla jordbundna världsordningen.

Moses och profeterna skapade såväl religion som lagar att till en början passa det lilla samfundet i Israel. Men man kunne förstås inte slita sig loss från sin omgivning och man påverkades mycket av det forna Ugarit som hade mycket av filosofin färdigt utformad. Vi vet inte hur mycket av det skrivna de hade tillgång till

Exodus 33 : 20 - 23

Ytterligare sade han: »Mitt ansikte kan du dock icke få se, ty ingen människa kan se mig och leva.» Därefter sade HERREN: »Se, här är en plats nära intill mig; ställ dig där på klippan. När nu min härlighet går förbi, skall jag låta dig stå där i en klyfta på berget, och jag skall övertäcka dig med min hand, till dess jag har gått förbi. Sedan skall jag taga bort min hand, och då skall du få se mig på ryggen; men mitt ansikte kan ingen se.»

Israelernas kvinnor motsatte sig nyordningen av ren intuition. Man kan säga att de hade inom sig kvinnans behov att ha en idol för moderskapet. De senaste fynden visar att man i Nordafrika och Levanten har fynd av kvinnoidoler som är några hundratusen år gamla. Vi har våra bekanta när 20000 år gamla idoler i Frankrikes grottor plus fynd av figuriner. Det är såväl tradition som behovet att spela med säkra kort i motsättning till experiment.

Men som sagt Den Gamla Idolen kom tillbaka som Maria och fyller behovet av något gripbart som modell och bollplanke för moderskapet. De många gudarna bundna till lanthushållningen vardag försvann och ersattes av helgon eftersom i stadssamfundet behöver man sedelärande förebilder. Samtidigt analyserade man allehanda dygder så som vi ser i romerska symboliken. Det inverkade i sin tur på språket där -ändelsen -het antyder en analys av nån kvalitet. Förövrigt använder vi den metoden i alla andra sammanhang när vi tänker för att klara ut samband.

Moses var naturligtvis "fången i sin kultur". Hans idéer kom såväl från den nära omgivningen den högre stående kulturer hos fenicierna och från Mesopotamien och Egypten. Han levde också i en tid av urbanisering men behövde ändock de gamla stenformationerna som en grund för samhällets manifestation. När han skriver statuter om tempel och ritual tänker man på Ensi Gudeas bygge av templet till Ningirsu när gutéerna tog över i Sumer. Det är som en anpassning till ett tältbygge som en början. Alla tempel inklusive tidiga nordiska har formen en förgård, hall, tempelrum, innersta rum.

Det är ett mänskligt drag att man vill bilda egna folk med ritual, dräkter eller annat som skiljer sig från grannarna. Moses och profeterna utarbetade minutiösa regler som tävlar med våra dagar EU och dess konformitet. Men innan tätorterna bands alla folk samman va dels jordbruket som ett sätt att försörja många, dels hade man astroritualet som en gemensam grund. Många av Gudarna/ idolerna hade inkarnationer i stjärnbilder och där fanns den årliga rundan. Farao Echnaton kom närmast med en gud/ kraft där ovan som tillsammans med regn och jord håller igång den biologiska reproduktionen

Hos överklassen och prästerskapet finns ett behov att veta allt och mer än folket. När de rationella möjligheterna tar slut tar man till mystik och magi. Så föddes exempelvis Orfeus mysterier där även kyrkofadern Origenes hade altare till denne liksom till Solen för att vara helgarderad kanske.

Den tidiga kristna kyrkan präglades av många uppfattningar och riktningar. Mycket i samma anda som Mellanöstern och ägeiska världen var delad i självständiga stater. Det är mycket som hos oss i synnerhet i glesbygderna där varje samling av folk vill ha sin egen förening.

Det skulle till den romerska auktoritära kejsar Theodosius för att diktera vad som skulle vara kyrklig lag och praxis. Han var Pontifex Maximus = överstepräst men hade samtidigt den världsliga makten som behövdes. Arianerna hade en organisk triad vi kan kalla keltisk triad, medan det katolska gjorde en för folk obegriplig konstellation Fadern, Sonen och den Heliga Anden.

Kejsar Thedosius menade att religionens symboler behöver inte vara logiska utan bör vara mystiska. Den ojämna striden mellan kejsarens och arianerna inom romarriket hade sin rot i olika uppfattningar om treenigheten. Kejsaren fick naturligtvis sin vilja igenom. I Norden kände man mystiken när budskapet i många generation framfördes på latin och Bibeln fick icke översättas. Budskapet och mystiken var förbehållen prästerskapet.

Leviticus 24:16 - 23

Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom. Om det är en främling eller en inföding som smädar Namnet, skall han dödas. Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden; och den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det: liv för liv.

Och om någon vållar att hans nästa får ett lyte, så skall man göra mot honom såsom han själv har gjort: bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat att en annan fick skall han själv få. Den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det, och den som slår ihjäl en människa skall dödas.

En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen; ty jag är HERREN, eder Gud. Och Mose talade detta till Israels barn; och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Alltså gjorde Israels barn såsom HERREN hade bjudit Mose.

Naturligtvis skrev man de lagar man behövde och kunne låna från Babylon om man behövde. Vi kan ur texterna se att Moses med säkerhet varit i ett landskap med och kanske Negew med dess urgamla stenkultur han tog till sig. I många stycken kan vi jämföra det med nordiska domarring, altare, fotpall osv. Å andra sidan har vi föreskrifterna om tabernaklet. Visserligen som tält i början men ändock med en smak av Egyptens tempel. Och guld skulle det vara mycket

Regeln "ett öga för ett öga" kan läsas på två sätt enligt sumeriska filosofins realitet att "se med onda ögat eller livets goda ögat". Det onda ögat leder normalt till hämnd och pseudokvaliteter utan anknytning till verkligheten och människans natur. I gammal skandinavisk filosofi har man också en "kontant filosofi" att man ska betala vad det kostar och kompensera offrets förlust och då är det sonat. Det är kollektivet som dömer och ingen osynlig auktoritet med kanoniska regler

Vill minnas att "stening" är ett straff i Hälsingelagen. Men där det frågan om man tagit efter Bibeln. Samma är det med Odin en del vill göra grym och fruktansvärd. Det är kanske Gamla Testamentet som har färgat den bilden. Odin har så många motstridiga tillmälen att alla kan inte vara sanna.

Även Bibeln är full av motstridiga stycken så att såväl onda ögat som goda ögat kan hitta sitt stöd. Israeliterna har svårt att leva som Moses lärde och hand hade väl horn i pannan. Det är dethär med att: " En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen" … och sen återkommer på flera ställen budet om att "älska sin näste som sig själv" … som förstås strider mot att somliga vill vara utvalda …. Och få makt över vattenreserverna … Barnet i mig kan inte ta falskhet och beräknande och mormor varnade för fariséerna.

Normalt tar jag inte ställning till religion, men vissa saker får svåra konsekvenser enligt lagen om "orsak -- verkan". Bibelns texter lede dels till fientlighet mot naturlig fruktbarhet, dels att skapa hybris hos de troende att man tror sig vara "Naturens Herre". De senaste orkanerna säger annat och skövlingen av naturen och globala uppvärmningen berättar om folk som lever i strid med naturen.

Sumererna och även babylonierna hade symboliken och texterna om "Den goda herden" som skyddar sin hjord och sin natur. Vi ser inte mycket av det nu. Det är människan som är boven och en del får dödsstraffet för det när naturen på sitt sätta svarar 1 : 1 mot människan behandling.

Exodus 33: 2 - 3

Jag skall sända en ängel framför dig och förjaga kananéerna, amoréerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, för att du må komma till ett land som flyter av mjölk och honung. Ty eftersom du är ett hårdnackat folk, vill jag icke själv draga upp med dig; jag kunde då förgöra dig under vägen.»

Det fanns en krigsförklaring mot grannarna. Här får konstateras att Gud själv inte ville vara med såsom alla generaler som håller sig undan krutröken. Jag minns från min barndom att han hade aldrig tid med mig. Jag drog så småningom slutsatsen att jag klara mig själv bäst.

Men striden pågår för fult även i dag tre tusen år senare. Israels och Amerikas ledare försöker övertyga oss om att de är de utvalda som har rätt att ta lagen i egna händer. Vi har en gammal domarregel som säger att man kan inte vara domare i egen sak … och som sagt de flesta försöker att stå ut med sin nästa oavsett tro.

Här har man förmodligen följt en stjärnbild man kallat Trädet och det finns andra ristningar där det varit en speciell tidpunkt/ period under året

Redan sumeriska Enki skapade vårdträdet eller Yggdrasil. Inanna upptäckte att det var bra med skuggande träd i det torra trädfattiga landskapet. Vi möter det på alla håll till medeltiden väggbonader i Sverige och nuförtiden även i turkiska mattor. Vi känner till kelternas "ekens visdom" där St Brigid skapade sitt kloster under en ek Kildara och med en källa i närheten.

De israeliska världsfrånvända profeterna förstod inte den samlade visdom som ligger i att vörda källor och rent vatten eller träd som binder fuktigheten och levererar fuktighet. Man fördömde kloka saker medan Moses försökte vara helare genom att göra en kopparorm och uppmana folk att titta på den och bli helad från giftet. Altare och stoder = Guds Hus använde ju israelerna själva … men så är frågan om fundamentalism helt enkelt att söka makt över andra.

Femte Moseboken 12.:1-3

Dessa äro de stadgar och rätter som I skolen hålla och iakttaga i det land som HERREN, dina fäders Gud, har givit dig till besittning; så länge I leven på jorden skolen I hålla dem.

2. I skolen i grund föröda alla platser där de folk som I fördriven hava hållit sin gudstjänst, vare sig detta har skett på höga berg och höjder eller någonstädes under gröna träd.

3. I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och bränna upp deras Asheror i eld och hugga ned deras gudabeläten, och I skolen utrota deras namn från sådana platser

Vi kan använda uppgifterna för att kartlägga vissa saker i Levantens kultur under sista årtusendet. Liknande paragrafer finns på 44 andra ställen i Bibeln. Där man finner omnämnande av heliga stenar, heliga träd/ lundar, ritual på höjder eller kort sagt religion förvisades till av profeterna godkända tempel. Paragraferna har använts mot Amerikas indianer, mot Englands kelter och nordiska okristna. Förmodligen är det denna paragraf som ligger i Gutalagens och Upplandslagen förbud. Det ligger i nya härskares metoder att välta alla Irminsul/ världspelare och inplantera annat

Det enkla jordbundna folket sjöng säkert hellre lovsånger till kon som gav mjölken, oxen som drog plogen, fåret som gav ullen istället för en osynlig patriark som man skulle höra inom sig. Endast de med livlig fantasi kunne den konsten eller de som påstod sig höra för att kunna bestämma över andra. Undrar vad folk tänkte på när prästen mässade latin? Ledare långt före Moses viste hur de skulle manipulera folket och utröna gudarnas vilja. Man får väl säga som sumererna att det bero på om Makten ser med det goda ögat eller med det onda.

I denna essä har jag velat visa hur manifestationerna av ritual var i det närmaste globala och likartade i mång avseenden. Vi finner dem i ortnamn i Skandinavien och England. Det var ett naturlig sätt att organisera samhället och manifestera i utformning av ritualplatser. Ej heller kristendomen kan undvika altare, altarbeläten, offer av oblater och vin osv. Liksom andra fundamentalister försöker man övertyga att man äger ende sanningen och den som inte tror är mindre värd. De mänskliga rättigheterna är selektiva i kyrkan och i USA och Israel samt bland de apatiska barnen.

Livet gjorde mig till filosof och distanserad betraktare. Enligt de första kända filosoferna skulle man förfinas av att begrunda människan och tillvaron. Det är svårt att se att de aggressiva är intelligenta såsom de försöker inbilla oss de är. Sen har de inte än upptäckt den egentliga fienden dvs. miljöförstöraren inom oss. Att förstöra natur är som att mörda folk på lång sikt … ja man kan säga det är kannibalism. Kan inte låta bli att använda storsläggan eftersom jag hela mitt liv har försvarat livet

www.harkarkom.com se mer rituella arrangemang av stenar på Anatis sajt.

.

.