Bronsålderns mansdräkter 1

Bronsålderns mansdräkter

Ur våra hällristningar kan vi finna en del bilder med klara speciella dräkter vi kan jämföra med kulturländerna i söder. Vi får bilder av vad som rörde sig i sinnena på orterna där vi finner de olika bilderna. En bild behöver inte betyda att det var verklighet och det kan icke bevisas förrän vi har bevisande fynd

Egypten, ländkläde, förebild, fårskinnskjol, Mesopotamien, djurkrets, fyrdubbla oxhorn, volangkjol, sumerer i kaftan, lång kjortel, Levanten, Bibelns kungaböcker, oxvagn

Del 2 | del 3 | dansk kvinnodräkt | dansk mansdräkt | panel | hem |

Vanligen är ländklädet rakt skuret, men Egypten var ett stort land och modet varierade även i tiden.

Endast från Egyptens kultur under flera tusen år kan vi få massiva bevis för deras dräkter. Dock är klimatet så milt att vi inte kan förvänta oss att Norden skulle påverkas och börja bära ländkläde. Från arbetare till farao var det den absolut vanligaste dräkten.

Däremot var kvinnodräkten lång till mitt på vaderna eller ännu längre i alla länder i söder under forntiden om vi ska döma av bilderna. Där växlar det mellan lös sarityp och en kjol som följer kroppen

Däremot har vi nån hällbild med en nästan identisk likadan plog = årder. Faktiskt används ett liknande årder den dag i dag på många håll inte bara i Egypten utan i hela världen. Vi har svårt att förstå visdomen i det indiska ordspråket

Oxen är långsam men Jorden är tålmodig

Förr sa man att "de saktmodiga ärver jorden", men i vår tid blir de asfalterade eller skövlade. Vi har svårt att förstå de bönder som arbetar nästan bara för brödfödan. Ett lite överskott ger dem råd att skaffa en TV så att de kan se hur dumt folk beter sig ute i världen. All verksamhet förbrukar jorden, men det enkla bevarar den längst.

Det är en fråga också om att inse att all vår strävan är fåfäng när vi ligger i graven. Det enda som finns kvar är en mängd förbrukad jord där industrimänniskans avfall inte kan förnya sig själv. Detta är ett påpekande för den som inbillar sig att vår kultur är bättre än den enkla.

Figurerna med upplyfta armar är den ende egentliga egyptiska figuren jag finner på våra hällar i Högsbyn. Det är förstås Shu, fuktigheten som rådde under översvämningsperioden. Meddela mig gärna om ni finner fler

För att teckna något som är väldigt likt förebilden måste tecknaren ha sett det med egna ögon eller ha en exakt förebild. Detta betyder att antingen har tecknaren besökt Egypten eller så har egyptiska bilder transporterats hit. Eftersom vi hittills inte har fynd av sådant material måste vi anta att tecknaren varit i Egypten. Ytterligare en möjlighet är att en egyptier har varit här. Mot detta talar att resten av bilden är långt ifrån rent egyptisk utan typisk nordisk stil.

Går vi till sumeriska kulturen nära Persiska Viken finner vi inte ländkläde men väl fårskinskjolar i tidiga symboliken och samma syns på Malta under femte årtusendet f.Kr. Men vi ser också tidigt ankellånga kjortlar.

 

Här lägger vi märke till dräkterna och inte till radsåningsmaskinen som tydligen var en sumerisk uppfinning.

Vidare kan vi notera det långa skägget som är vanligt i mesopotamisk symbolik. Själva var de stolta över att kalla sig "svartskallar". Det dubbeltecknade tecknet läses SU och syftar förmodligen på solen medan det romboida tecknet kanske betyder "korn" dvs. utsäde.

Från de stora kulturerna kan vi normalt beskriva dräkter från alla samhällsklasser. I de mindre kulturerna är ser vi i regel överklassens kläder och då i gestallt av idoler. Överklassen var prästerskap och officianter och det blir ibland svårt att skilja på myt och verklighet. I Egypten gjorde man idolerna så särpräglade att de med säkerhet skiljer sig från människorna.

Detta är den vanligaste bilden vi får av överklassen klädsel i akkadiska dynastin i södra Mesopotamien strax före 2000 f.Kr.

Idolerna finns i djurkretsen på himlavalvet fr.o.m. Tvillingen t.o.m. Björnväktaren. Överklassen och prästerskapet efterliknade förstås idolerna man målade upp. Så är det även i våra dagar. Lägga märke till huvudbonaden som egentligen är utsmyckad med fyrdubbla oxhorn. De var symboler för det fyrdelade året under Oxens tidsålder.

Samma symbolism med fyra oxar ser vi i Egypten och senare i Norden. Åtminstone i den minoiska kulturen på Kreta tog kvinnorna fort efter volangkjolen. Den minoiska kulturen påverkades också mycket av Egypten genom tiden men utvecklade en egen stil liksom alla andra kulturer.

Den dräkt vi ser i bevarad symbolik stod sig genom årtusendena. Samma gäller säkerligen även för Norden även om klimatet ändrades något. Här behövdes särskild vinterdräkt och fynden tyder på flitig användning av skin för vinterdräkter. Dock har säkerligen överklassen påverkats av intryck utifrån. Se exempelvis under "danska kvinnodräkter".

Denna bit från Djurkretsen är från tiden då vårdagjämningen var i Triangeln dvs. sista årtusendet f.Kr. Toppen av babylonisk stele.

Man har funnit att sumererna höll på med mindrift i Sinai 3400 f.Kr. Eftersom man funnit spår av måntempel är det möjligt att SIN--AI betyder månbergen efter sumeriska tidiga månguden Sin. På ett knivskaft har man graverat en strid mellan långskäggiga sumerer i kaftan i sumeriska båtar med "österländska månen" som standard.

I Nildeltat har man funnit gränsstenar från denna tid med den tidigaste djurkretsen vi känner till. Oturligt att Delta har en tendens att ändra sig mycket med tiden, så det finns inte mycket hopp att finna många fler bevis. Vi kan sluta oss till att kaftan och lång kjortel var en långvarig tradition i Mesopotamien. Detta om den Mesopotamiska influensen som sträckte sig norrut till Anatolien och västerut till Levanten.

En figurin från Ugarit vid Medelhavet och Vädurshuvudet anger att det var Vädurens tid dvs. efter ca 1300 f.KR.

I Bibelns kungaböcker finns gott om beskrivningar av strider med stridsvagnar och då bl.a. med grannarna i norr canaaniter och fenicier.

Om vi jämför hjulen, tistelstången och kaftanerna är det rimligt att fråga sig om förlagan är från Levanten

Det är förstås möjligt att bohuslänningarna utvecklat egna vagnar

Denna oxvagn har dock en komposition som talar för års- eller säsongssymbolik. Dessutom får de lyfta händerna oss att associera till fenicierna eftersom det var deras hälsning. Det finns en del vagnar med såväl fasta hjul som ekrade hjul och där vi kan anta import av såväl hjul som idé söderifrån.

Nästa