Plats för tabeller
Tillägg om innehåll i boken Oxlandet om Dals medeltid samt andra uppgifter som service åt läsaren
Innehåll, priser och prylar,yrken, Stockholmspriser, litteratur, ordlista med medeltida begrepp
Innehåll | Priser och prylar | Stockholmspriser | Yrken | Liten ordlista |Litteratur Oxlandet| Hushållet| Seder| Kvinnan| Skatt & Handel| Samhället| Stormakt| Innehåll| Tidig medeltid | sitemap |hem |Innehåll efter tema … OBS endast temarubrikerna är länkade
Oxlandet
Tomt är tegs moder |
|
|
Oxlandet |
Hagen |
|
Oxen i dag |
Ängen var smörbolet |
|
Hertigens landskap |
Heden efter överbetning |
|
Lagringens problematik |
Skog, kas, säter, rud |
|
Medeltida husordning |
Helgårdar, halvgårdar torp |
|
Brödrabo urarva på Dal |
|
|
Naturahushållet
Örslösanöden |
|
|
Åkerbruket |
Invistarhus och utvistarhus |
|
Avsättningsmöjligheter |
Mangården eller framgården |
|
Åkerbrukets omfattning |
Parstugans förlaga |
|
Kajsa Warg |
Inredning |
|
Den utsatta människan |
Städernas munnar att mätta |
|
Vad naturen kan ge |
Framsynt reform |
|
Kalendarstavar |
Husesynsordning 1681 |
|
Kulturgränser |
Syneprotokoll |
|
Bolby och tun |
Räntan hur stor? |
|
.
Arvskiftet |
|
|
Det katolska |
Olaus Magni regler |
|
Sommarhalvåret |
Feodalkvinnans rätt |
|
Eldritual och våroffer |
Bondejungfrun |
|
Skördetid |
Allmogekvinnans historia |
|
Bondbröllop |
Kvinnans juridiska ställning |
|
Ätten |
Olikheter |
|
Ätten en bördsrätt |
Soldathustrun |
|
Ättetänkandet |
Moder Jord |
|
.
Kvinnan
Övrig lös egendom |
|
|
Rationellt om många |
Bröllopsseder |
|
Kvinnosysslor |
Priser och prylar |
|
Bryggningen |
Katolska helgon finare? |
|
Livets skola |
Trollkonster |
|
Betyg på bondmoran |
Löst folk |
|
Övrigt om kvinnors verk |
Försäkring mot det okända |
|
Allmogedräkt till vardags |
Älskar ... älskar ej |
|
Kvinnans findräkt |
God tro,... helst tjock is |
|
Mansdräkten |
Carl von Linne´ 1745 |
|
Den tredje dräkten |
Huskurer |
|
Knektuniformen |
Några medeltida symptom |
|
Ryttaruniformen |
Häxprocesser |
|
Allmogesilver |
|
|
.
Skatt & handel
Skatteskruven dras åt |
Malmletning |
|
Blodsmak ger mersmak |
Fyrtio skeppund tackjärn |
|
Löneskillnader |
John Ehlers försök |
|
Grundskatterna |
Paul Rokes lyckas bättre |
|
Jordeboksräntan |
Handelskrig |
|
Mantalsräntan |
Bönhaseri |
|
Övriga pålagor |
Om Sveriges handel |
|
Beskattningen |
Kvarnar |
|
Skattesmitare |
Andra kvarnar |
|
Bondeplågare och fogdepuke |
Stampar |
|
Älvsborgs lösen |
Miljöförstöring |
|
Sparsamhet |
Övrigt hantverk |
|
Karl IX:s försök |
Olika yrken nämnda |
|
Historiska möjligheter |
Marknadsplatser |
|
Arrendator av Dal |
|
|
.
Samhället
Kungsvägar |
Gemensamma ärenden |
|
Postbönder |
Djurfångsförordning |
|
Skjutsrättare |
Brandstod |
|
Landskapsvägar |
Laga fång av jord |
|
Vägbyggare |
Mansbot |
|
Småvägarna |
Saramal |
|
Den vägfarande |
Bondestrejk |
|
Rastställen |
De lovar men håller inte |
|
Gästgiveri |
Kyrkans egendom |
|
Tingshistorik |
Från skriftermål till gapstock |
|
Nya tingsordningen |
4 rdr och ett fläskstycke |
|
Tingshus |
Socknens ekonomi |
|
Tingsrätten |
Det litterära arvet |
|
Förhandlingarna |
En nitisk präst och rättsröta? |
|
Mitt namn är Skamfot |
Gunno B Dahlstjerna |
|
.
Stormakt
Vad blev det av dem |
Sjuårskriget 1563–70 |
|
Utskrivningar |
Älvsborgsfejden 1611–13 |
|
I fält |
Hannibalsfejden 1644–45 |
|
Kommentar |
Krabbefejden 1657–58 |
|
Wästgöta-Dalregementet |
Gyllenlövefejden 1675–78 |
|
Fotfolket i fält |
Allmogens besvär |
|
Wästgöta-Dal ryttare |
Örnässläkten |
|
Indelningsverket |
Brödrabo är bäst |
|
Övrigt om kriget |
Boskapslängden |
|
Det sjätte laga fånget |
Slätbeskrivning |
|
Avslutning |
Om gårdsbibeln |
|
Stakerna
Stakeätten växer |
Stakeättens anor |
|
Till Svante Nilsson Sture |
Ägarlängder |
|
Från kyrka till adel |
Ägartabeller |
|
Rydboholmsbrevet |
Wästgöta--Dalregementet |
|
Gripsholmsbrevet |
Fotfolket i fält |
|
Till Mauritz Olofsson |
Wästgöta--DalRyttare |
|
Magdalena Sparres brev |
Hemmafronten |
|
Priser och prylar
Sun 14 4 lod ske för ett brev.
Sun 17 Ett halvt pund humle.
Sun21 Huvudsilf m.m. gods bränt i vådeld.
En gång kläde för ett års tjänst.
Sun35 Om en smedjehammare, som lånats ut och kom tillbaka som en annan hammare.
Sun 38 133 rdr för atlasklänning.
Nor 38 Lånat silverbälte och pantsatt.
Sun 39 4 oxar för 19 rdr.
Nor 43 Ska betala hustru 4 rdr för en häst.
3 rdr i städja för torpet Snäcke.
Sun46 Ryttare "fått" guldkedja i Danmark.
... bonan och 2 åkläden.
Sun47 Om ett bälte.
Sun50 Ett par oxar 12 rdr.
Nor 52 Om ett kläde.
Om en plog.
Tagit harv.
Val 52 2 rdr för sönderslaget svärd.
Ved54 Om linåker.
Nor 55 Stulit vadmal.
Ved56 Vällärde Lars Jonaes bo värt blott 26 1/4 rdr 3 kor, 3 kvigor, 6 får, 2 svin och en säng. (normalt torp)
Sun 59 Sålt höstack för 4 rdr.
Sun 61 5 rdr för ök.
Val 61 För en häst 11 mk smt.
Nor65 Om en gärdesgård.
Om en kvarnsten.
Sun 66 En ko 4 rdr.
Nor 67 Tagit näver till eget husbygge.
Sun 67 Djurgarn. (för bl.a. vargnät)
Sun 69 Kvinnfolkskjortel 8 rdr, snörliv 2 rdr
Sun 71 kvinnfolkskappa i svart kläde (förliktes om 4 rdr)
... 24 rdr för en häst.
... 20 rdr i Tyskland 1646 för häst betalt med ett par oxar.
Dessa är ryttarhästar och ej de ök eller mulor som på Dal kostade 4 - 6 rdr.
Sun75 ... pantsatt silverkanna.
Ved 80 Frånrövat egendom: spannmål, hö, store och små boskap, säng-, gång-, och linkläder och huset var tillikes utan spjäll, lås och annor inrede spolierat ...
Val84 Ett bälte 13 rdr.
Nor 84 Skyldig för salt.
Åker pantsatt för två yxor ... (kallas Yxvallen?)
Löjtnants bror pantsatt moderns silver.
Ett bälte halvt förgyllt.
Ett silverstop.
Sun84 ... kittel 9 ½ rdr pantsatt.
... betalt 1 rdr i rotepengar.
Sun85 Mässingstake pantsatt.
Sun 86 Oxe 5 rdr.
... 4 rdr för 2 bockar.
Sun 86 Ett par oxar för 9 rdr.
... 9 rdr gästning extrating 2 dagar.
Sun 87 5 rdr för lada och loge.
Nor 87 Bör betala knektepengar 15 rdr.
Ved 87 Betalar 4 rdr städja för hemmanet Bodalen 1/4?
Tös 87 En kedja värd 6 rdr.
20 lod silver i morgongåva.
Sun88 2 rdr fältskärarlön, två hål i handen.
Sun 89 Ko 3 rdr.
... 6 rdr för häst.
... 6 rdr för husröta.
En kålsäng.
Sun 90 Kittel 8 rdr.
... 20 lass gödsel.
Sun 91 2 järn att dra ut tänder med miss-tänktes vara dyrkar.
... 2 rdr balberarelön.
... 6 mk för fullsår i pannan, lytesbot. 20 mk, för sveda, värk och tidspillan i 16 veckor 8 rdr, fältskärarlön 14 rdr.
... betala ett får 3 mk.
... köpt 2 humledrummar och ett parti knivar på Lidköpings marknad.
... stulit 2 snörliv, Nolgården Erikstad.
... 5 mk smt för en mössa.
... 1 dlr för en kalv.
... stulit ost, smör och mjöl.
6 rdr för ett sto.
Sun 92 Tagit 2 klöfsadlar och 2 åkläden
... 3 alner engelskt kläde.
... 1 tunna havre 2 dlr.
... en kittel och en malmgryta värda 13 rdr 8 öre
Utmätt 2 kor och kalv mot 6 rdr.
2 skeppland att föda en ko med.
Ved 92 12 rdr för ett par oxar.
Sun 93 Disput om 4 rdr och en stut för 4 rdr alternativt en kittel.
... 12 öre för leje av båt.
Sun 94 Korvkittel.
Guldkedja och 3 guldringar.
... dräng fått 2 caroliner i städje, fick böta 5 rdr.
Sun 95 ... för husröta 12 år 13 dlr.
... husröta 8 år 6 dlr.
Sun95 Fått beslagen kista och kåpa.
Ved95 1 rdr för sönderslagen fiol.
Sun 96 Ett perleband, ett bordtäcke, ett par fina örngottsvar allt värda 16 dlr.
Ved 97 6 dlr smt för en häst
Sun 97 Kittel värd 12 rdr.
... 4 rdr för sto.
... betala 2dlr för båt han tagit vid Köpmannebro utan att fråga.
... Smed krävde 27 rdr för två års arbeten hos svärmor. Nämnden tyckte att två drängar för 15 rdr kunne ha gjort samma arbete, varför man drog av 12 rdr.
Sun 98 En fullkomlig dräng, som kan göra allehanda boredskap, tillkommer i årlig lön 5 rdr 1 mk ull till strumpor, tre par goda skor, en skjorta och 2 mk smt i fästepenningar.
... 4 rdr för ett sto.
... flicka återbetala lönen 3 rdr.
... 8 mk smt för en galt.
... om en skinnpäls.
... om klädeskappa för hustru.
Sun 99 En silverskål om 56 lod.
... en kjortel i sidenstyg pantsatt för 7 rdr (värd 2–3 gånger mer?)
... malätna carpuser och en pyrock.
Tolle betala 4 rdr för en ko han huggit och 3 mk böter, får njuta kon.
... sugga 1 rdr ihjälstångad av tjur. ... Valmarsrock och en ullenströja med ett par skinnbyxor, som återstod på dränglön.
Val 99 5 rdr i bröllopskost.
Sun 05 Erik Skräddare, Kärsböl
Sun 13 Nils Skräddare, Rörkärr
Sun 14 Anders skräddare i Salebyn
Sun 24 Garvaren Nils i Forsebol
Sun 27 Kirstin Guldsmeds i Strätet
… en mönsterskrivare
Sun 28 Jon Skräddare i Brätte inspektor av spannmåls utförande
Sun 29 Inspektor Nils Krabbe
Tös 31 Henrik Torstensson Soterus skriver
Nor 33 Skräddare i Väsby
Val 34 Faktor
Sun 34 Krigspräst, biskop, kyrkoherde ... länsman, gevaldiger etc.
Sun 35 Smed Sven i Ussbo
Sun 41 Kronans skytt
Jost Hanssons tjänare Erik Krabbe
Sun 42 Profoss och gångeskomakare
Ved 42 En norsk murmästare
Tös 46 Hammarsmed vid Valåsa
Val 46 Vid hösttinget tillsattes skallfogder i Ryr, Torp, Ödeborg 2, Färgelanda 2, Högsäter en generalskallfogde plus en vanlig, Rölanda, Leral, Roggjerd, Jerbo 2
Sun 47 Löskona som några veckor sydde
Ved 47 Helge skräddare i Böle
Sun 47 Båtsman från Lidköping
Val 47 Korades nämndemän
Val 48 Skogvaktare
Sun 48 Balberarelön
Val 49 Snickare
Ved 49 Skattefogder i varje socken Vedbo
Val 50 Gränsriddaren Anders Stubb
nämndeman Per Våghals i Långelanda
Sun 50 Guvernementsfiskal Olof Claesson ingenniuren Kettel Claesson
Sun 57 Sven Svensson snickare i Karlstad
Sun 50 Erik Krabbe Lejonskölds fogde
Nor 52 Snickare i Ertungen (Hjertungen?)
Val 52 kolare
Hammarsmed begär 10 rdr
Gränstullare i Stuveryr, Saxtorp, Skrännesäter, Nättjebacka och Anders Stubb
Val 53 Olof Sadelmakare i Frövik hyser mot förbud tjuvar och skälmer (Obs! Tjuv var nästan ett yrke, men hur var det med skälm?)
Val 54 Son nämndeman i fars ställe ...
Sun 55 Gåendes som skräddare
Sun 55 Tobakstysken Michel Tysk i Åmål
Sun 56 Anders Eriksson tullare
Nor 65 Gårdsfiskare
Landbofogde,
Trädgårdsmästare på Berg
Sun 57 Sven Svensson snickare i Karlstad
Nor 58 Profosstjänare
Sun 59 Häradsdomare
Sun 59 Snickare på Ekholmen ...
Sun 60 Gränstullinspektör
Sun 61 Kronans profoss
Nor 61 Jöns Kråka spelade
Nor 62 Skomakare i Torpane, Holm
Ved 63 Sågmästare i Heneviken
Nor 64 Nämns en byggmästare
Sun 64 Vellom Tegelslagaren
Nor 65 Smed i Gunnebyn
Val 66 Skräddare i Göteborg
Uppbördsman och
arrendator på grevarna Liljas gods på Dal
Nor 66 Måns sågmästare, Upperud
Nils skräddare, Bön, Järn
Nor 67 En tobakskrämerska
Val 67 Lanbofogden
Sun 68 Repslagare i Vänersborg
Nor 68 Stockholm i skräddarämbetet
Tös 69 Bef.man Erik B Liedman
Nor 69 Om chirurgiräkning
Tös 69 Per Speleman i Gunnebyn, Tösse
Tös 71 Bruksförv Hans Kopman. Forsnäs
Sun 71 Svarvare i Frändefors
Fältskär
Nor 71 Smed i Lindstorpsberg
Smed i 1/12 N Örsberg
Val 71 Fullmakt åt corpralen Lars Fahnesköld uppsyn över jakt och skall
Rättare i 24 år hos Axel Lilja
Sun 72 Skogvaktare i Sundal och Valbo
Ved 72 Skogvaktare över Vedbo, Tössbo och Nordal
Torsten Jonsson blev landsskrivare 1663
Ved 73 Masthuggare vid Hökåssågen
Nor 73 Lars skräddare i Hunebyn
Val 74 En snickare i Elneholm
Sun 75 Fullmakt att vara cronoskytt
Ved 75 Underjägmästare Värmland & Dal
Sun 75 Guldsmed Lars Månsson
Nor 75 Jon Finne, svedjebrukare
val 76 Fullmakt given i Cammarkollegium att vara befallningsman på Dal Bengt Månsson
Val 77 Landbofogde kapten för bönderna
Sun 78 Fällboredare i Ekenäs
Ved 78 Ny gevaldiger
Ved 78 Genguv. Mörners fullmakt åt kun-skapskarl i Vedbo att efterspana och antasta dem som idkar tobakshandel
Tös 80 Major för bönderna här på landet.
Ved 80 Andreas Skragge informator
Ved 81 Landsfiskaltjänst
Nor 81 Beatas uppbördsman Nils
Sun 81 Skräddare på Strätet
Nor 81 Gårdsfogde på Berg
Smed på Berg
Dejan på Berg
Befalningsman Lars i Sundsnäs
Nuvarande fogde på Berg östgöte
Handelsman från Vänersborg
Nor 82 Domare Erik i Ersbyn död
Val 82 Trädgårdsmästare på Ryk
Tord Bondes rättare och en skogvaktare
Nor 82 Jöns Kråka, 70 gammal
Sågare i Upperud
Ved 83 Sågare vid Skåpa
Nor 84 En glasmästare vistats en tid här
Tös 84 Murmästarhustru, Åmål
Ved 85 Hejderiddare på Dal
Val 85 Smed i Snipstad
Sun 85 Gårdsfogde på Gullersbyn
Sun 85 En sockenskräddare i var socken
Sun 86 2 utridare att spana efter landsköp
Ved 86 Klockare och kyrkvärd
Tös 86 Hovslagare Gustaf i Långerud
Smeden Lars på Henriksholm
Nor 86 Studiosus dominus Andreas Eurelius
Tös 87 Petter Skomakare
Trädgårdsmästare i Tydje Stom
Val 87 Taffeltäckare hos landshövding
Val 88 Erik skräddare mot gevaldiger
Ved 87 Svarvare
Borgmästaren i Karlstad är ägare
Dagspenning 16 öre (1/2 dlr)
(på Dal 6–8 öre)
Målargesäll 1 daler vecka
Köttmånglargesäll 12 daler året
Ryttmästare 240 dlr hemmansränta
och 40 daler för hästen
Skeppare 25 daler månad
Styrman 16 daler månad
Bokhållare Sth. Banco 500 daler
Vaktmäst. Sth. Banco 200 daler
Gruvarbetare 8 öre dag
1 aln (ca 60 cm) vadmal 4 öre
1 aln engelskt halvkläde 1/2 dlr
1 bockskinn 1/2 dlr
1 aln kappkläde för man 5 dlr
1 aln grovgrönt byxtyg 20 öre
1 par stövler 6 öre
1 par lapphanskar 6 öre
1 drängtröja 18 öre
1 skålpund (425 gr) tobak 26 öre
1 aln blommig satin 5 mk
1 särk utan snörning 1 mk
1 par strumpor 1 öre
1 par silkestrumpor 7 dlr
1 slät kappa 1 dlr 4 öre
1 sammetsmössa 10 öre
1 par barnskor 6 öre
1 lod (13,28 gr) sysilke 1/2 dlr
1 dussin tallrikar 10 öre
1 kanna (2,6 l) vin 20 öre
1 tunna (125 l) öl 3 dlr
1 åm (144 l) spanskt vin 80 dlr
1 lispund (8,25 kg) smör 1 3/4 dlr
1 tunna (142–165 l) råg 2 dlr
1 oxe 12 dlr
1 höna 6 öre
1 tjog (20 st) ägg 5 öre
1 lispund (8,25 kg) salt 20 öre
1 lispund fläsk 1 dlr 2 öre
1 tunna sill 5 dlr 24 öre
1 tunna lax 24 dlr
1 försilvrat svärd 5 rdr
1 aln kläde menig 28 öre (parti)
1 aln kläde officer 2 dlr 6 öre (prt)
1 par pistolhölster 3 dlr 6 öre
1 refflad bössa 2 dlr 12 öre
1 hagelbössa 10 dlr
1 ryttarharnesk 8 rdr
1 pistol 20 dlr
1 värja 2 dlr 16 öre
Obs vin 10 gånger dyrare 30–36
1 måltid på krog menig 5 öre
1 måltid för officer 8 öre
Bibeln på finska 1/2 ris (250 ark)
papper 16 dlr
Bibeln inbunden 22 dlr
Huspostilla 1 dlr
Normal bok 1 dlr
ABC-bok 1 öre arket till författare
1 bok (24 ark) papper 5 öre
Altartavla Eksjö kyrka 570 dlr
Post & Inriks. Tidn. 1 dlr 26 öre/år
Resor mat ca 6 öre ingenting för
uppehället
Roddbåt med 2 pers. ca 2 öre/mil
Båt Stockholm – Uppsala 1/2 dlr
Bagaget 10 öre skeppund (170kg)
Resetraktam. Åbo–Örebro 10 dlr
Älvsborgs lösen skolmäst. 8 rdr
biskop 40 rdr – piga 1/2 rdr
Ovanstående priser är för det mesta omräknade till riksdaler. De var vanligast vid sidan om kopparmynten. Priserna gäller innan inflationen satte in dvs. ungefär mitten av seklet då 1 daler dlr var 4 mark mk eller 32 öre och riksdalern rdr 6 mark eller 48 öre. Kopparmynten 2 1/2 gånger sämre än dalern och efter -80 3 gånger sämre.
Litteratur 1
Stockholmspriser 4
Litteratur och bilder
En a´n får la tacka alla dessa och många, många fler som givit sitt bidrag till denna bok.
En a´n älskar ibland riktigt gamla luntor och böcker. När man studerar historia vill man ofta ha tag i de gamla och finna nån liten uppgift man saknar ... eller då ett relativt gammalt uppslagsverk som ovan nämnda från 1955. Där finns många ord de moderna uppslagsverken saknar, eftersom det kommit så mycket nytt och då gallrar man förstås det gamla. När jag började i slutet av 70-talet fanns knappt mer än en till två hyllmeter hembygdslitteratur på biblioteket. Numera finns mer än tiodubbelt så mycket. Listan är inte komplett men omfattar det mesta av det som rör de egentliga uppgifterna i boken
Ett speciellt tack till Kjell Åberg. Han har gett värdefull hjälp vid putsande av alla mina verk.
Tack Kjell!
Ett annat tack till Tommy Andersson bollplanke i mer än ett decennium. Han har även deltagit i verket om Stakerna med att ta fram ägande och genealogi.
Tack Tommy!
.
Adam af Bremen
J. F. Peringsköld 1718Beskrifning över Sverige, Danmark och Norge
Almqvist & Wiksell 1978
Behre Göran & Wegraeus Erik
Västergötlands äldre historia
Älvsborgs Länsmuseum
Blutherus Gunno B.
Lovsång över Dalsland
Älvsborgs Länsmuseum 1979
Bonniers
Den svenska historien 1–10
Bonniers 1966
Världshistorien 1–21
Bonniers 1987
Bra Böcker
Världshistorien 1–15
Bra Böcker 1984
Burenhult Göran
Arkeologi i Sverige 1–4
Wiken 1982
Burke Peter
Folklig kultur i Europa 1500-1800
Författarförlaget 1983
Carlsson S. & Rose´n J.
Svensk historia 1–3
Svenska bokförlaget 1969
Christina Drottning av Sverige
Utställningskatalog 1966
Collinder Björn
Lapparna
Forum 1953
Dahlgren F.A.
Glossarium föråldrade ord och talesätt
Gleerups 1973
Danstrup J.
Danmarks historia 1 och 2
Allhems 1946
Dybeck Richard
Dalsland 1854
Edestam Anders
Domböcker alla härad
Karlstad Stifts herdaminne
Dalbor
Gyllenlövefejden på Dal
De dalsländska järnbrukens historia
Erixon Sigurd
Svenska kulturbilder
Erixon S & Wallin S.
Byalag och byaliv I – V
Skoglunds 1930
Fataburen
Nordiska Museet och Skansens årsböcker
Fjellström Per
En berättelse om lapparnas björnafänge
Två Förläggares Förlag faximil av 1755
Folklivsarkivet Lund
Kyrktagningsseden i Sverige
1972
Friesch H
Europas kulturhistoria I – IV
Natur och Kultur 1962
Gahrn Lars
Bland svear och götar
Modus HB 1991
Gejerstam J., Frendel L., Söderberg J.
Från bondeuppror till storstrejk
Ordfront 1987
Graham-Cambell J.
Vikingarnas värld
Askild & Kärnkull 1981
Grill C.
Svenska Indelningsverket
Landsarkivet Göteborg 1978 faximil
Grimberg C.
Svenskarnas underbara öden I – XI
1911
Sveriges historia 1611–1718
1912
Grimberg-Hedebosön
Svensk Uppslagsbok 1–32
Norden 1955
Gunnäs S. & Walde´n B.
Kyrkor i Sundals härad
Kungl. Vitt.hist. & Antik. Akademin 1931
Hembygden 1918–1994
Dalslands Hembygdsförbund
Henriksson Alf
Danmarks Historia 1–2
Bonniers 1989
Islands Historia
Bonniers 1981
Svensk historia 1–2
Bonniers 1963
Henriksson J.
Plägseder och skrock
Kroppefjälls hembygdsförening
Herjulfsdotter Ritwa
Medeltida örtmediciner
Embla
Hesselgren Lars
Dissertatio Academica de Dalia
Länsmuseet i Älvsborg
Hildebrand Hans
Sveriges medeltidshistoria
Gidlunds 1983
Holmberg A.E.
Bohusläns historia 1 & 2 av 1867
faximil 1979
Holmberg N. Hj.
Åmåls historia före 1860
Göteborg 1943
Hornborg Eirik
Finlands historia
Allhems 1948
Ingers E.
Bonden i svensk historia 1 & 2
LTs förlag 1949
Jansson Sven Bertil
Erikskrönikan i bearb.
Tidens förlag 1983
Jonson Klas
Glömda segrare
Natur och Kultur 1943
Jägerstad H.
Sveriges historia i årtal
Kan Alexandr
Skandinaviens historia
Progress Moskva 1981
Karlsson G., Jansson B., Cers-Vinberg
Gårdarna kring Kinnekulle
Keyland Nils
Folkliv i Värmlands finnmarker
Nordiska Museet nr 46 1954
Kilbom Karl
Vallonerna
Tidens
Kramer S.N.
Så levde sumererna
Forum 1958
Krarup P., Holmboe H., Gierov K.
Vårt kulturarv
Förl. f. facklitteratur 1961
Krum Elfrid
Indelt soldat
Kulturen
Kulturhistoriska Föreningens årsböcker
Kulturhistoriskt lexikon 1–21
Nordisk medeltid
Viborg 1982
Kungl. Hallands regemente
Regementshistoria 1624–1961
C Lilliehök, G. Berggren, E. Hägge
Kungl. Värmlands Regemente
Regementshistoria 1617–1950
efter Eirk Zeeh Karlstad 1951
Kungl Värmlands regemente 350 år
Karlstad 1976
Kungl. Västgöta-Dal Regemente
Västgöta-Dal-regemente genom tiderna
Kamratföreningen 1971
Kyrka och präst
i Gesäter och Töftedal
Kämpe Alfred
Svenska allmogens frihetstrider
LTs förlag 1974
Lagerqvist – Nathorst – Böös
Vad kostade det?
LTs förlag 1984
Lagerqvist Lars
Sveriges regenter under 1000 år
Albert Bonniers
Levander Lars
Landsväg, krog, marknad
Gidlunds 1935
Fattigfolk och tiggare
Gidlunds 1934
Levenstam Th. M.fl.
Levenebygden
Levenebygdens Hembygdsförening
Lignell Anders
Beskrivning över Grefskapet Dal
Nordstedts 1851
Beskrivning av Dalskogs socken
faximil av 1814
Liljeroth Göran
Gum Svearikets navel
Karlstedts Bokhandel 1985
Bråvallaslaget
AMA 1985
Mikrofilm
Älvsborgs lösen 1613–23
Jordeböcker 1630 och 1670
Mantalslängder 1655, 1680, 1700
Moberg Wilhelm
Min svenska historia
Nordstedt & Söner 1971
Månsson Fabian
Vikingatidens historia bearb. P. Nyström
Tidens Förlag 1939
Njardvik N.P.
Island i forntiden
Wahlström & Widstrand 1973
Nordstedt & Söners förl.
Dräkt och Uniform
Nordstedt & Söner 1973
Norlind Tobias
Svenska allmogens liv
Ohlmarks Å. & Bährendtz
Svenska Krönikan
Forum 1981
Olsson Victor
Gårdshistoria Tösse–Tydje
Åmåls Bibliotek 1976
Ording J.F., Östvedt E., Hölaas O.
Norges Historia
Allhems 1944
Ortnamnskommite´n
Nordals Härads ortnamn
Oxenstierna Eric
Så levde vikingarna
Forum 1959
Järnålder
Natur och Kultur 1957
Raneke Jan
Svensk medeltids vapen (heraldik)
Doxa 1982
Rediviva
Vapenhistorisk handbok
Rediviva 1975
Roberts Michael
Sverige som stormakt 1560–1718
Bonniers 1980
Rosander Göran
Gårdfarihandlare i Norden
LTs förlag 1980
Rosell Erland
Ortnamn i Dalsland
AWE/Geber 1983
Rumenius John
Wästgöta Ryttare i 30-åriga kriget
Nybloms 1987
Schoultz von G.
Dalslandsgårdar
Nordiska Museet nr 39 1951
Silven – Garnert – Söderlind
Ett annat Sverige
Sockenböcker
Holm Nössemark
Järn Ärtemark
Kroppefjäll Laxarby
Skållerud Steneby
Brålanda Tösse–Tydje
Frändefors Gesäter
Bäcke Dals Ed
Håbol
Statens Historiska Museum
Vendeltid
1980
Gutar och vikingar
1983
Stenberger Mårten
Det forntida Sverige
Almqvist & Wiksell 1964
Strindberg Axel
Bondenöd och Stormaktsdröm
Ståhl H.
Ortnamnsforskning
Svenskt Biografiskt lexikon A – M
Albert Bonniers – Nordstedts
Svenskt Biografiskt Handlexikon
Herman Hofberg
Albert Bonniers 1906
Svensk Heraldisk Uppslagsbok
Frithiof Dahlby
Bonniers 1964
Sveriges Riddarskap och
Adelskalender 1989
Almqvist & Wiksell 1988
Swahn Jan Öivind
Människans saga
Cygnus 1961
Turist & Naturv.nämnden Götene
Kinnekullebygd
Skara 1976
Vänersborgs historia
Västgötlands Turistråd
Läckö slott Medeltidsutställning
Weibull Jörgen
Sveriges historia
Viken 1993
Wideen Harald
Västsvenska vikingatida studier
Göteborgs arkeol. Museum nr 2 1955
Åberg Alf
Vår svenska historia
Natur och Kultur 1978
Åberg Kjell
Samhället och brottslingen 1662-1667
Kinne och Kinnefjärdings härader
Uppsats 1981
Älvsborgs Länsmuseum
Västgöta Dal årsböcker
Länsmuseet
adelsbrev Gavs fr.o.m. Magnus Ladulås och var först personligt - från 1345 omfattade även hustru och barn. Kallades även sköldebrev eftersom skölden och meriter definierades i detta brev. |
attung 24 tunnland och den odlade jorden i ett mantal som ett utgångsvärde då beskatt-ningen infördes. |
baron Titeln fick aldrig fäste i Sverige annat än som tilltal om friherrar från slutet av 1600-talet. |
friherre fh Mellan kung Erik och 1650-talet en frihet som innebar förläningar och av denna sort hann 49 friherrar utses. Men blev efter 1681 endast en hederstitel Harald Stake var friherre nr 47. |
drots (dapifer) kungens ställföreträdare belagt första gången 1276. Bo Jonsson Grip kung Albrekts drots tog åt sig många gods och borgar. Efter honom obesatt utom 1435-1442 |
frihetsmil kan översättas med ensamrätt inom en mil. Rätten gavs till adeln, bergsnäringen, gäst-giverierna, brännvinspannorna osv. |
gammal adel Erik XIV ville införa engelsk hierarki och vid hans tid fanns 123 gamla ätter varur han utnämnde 3 grevar och 12 friherrar som en början. |
herreklass I adelsprivilegierna av 1280 kallades herrarna domines på latin och var delade i tre klasser män, riddare, väpnare. |
hird kungens närmaste följeslagare i känt tid. Oftast var det ensbetydande med rådet och alla lagkloka inom kungariket. Kan kallas en kon-federation eller ett förbund av vapenbärande herrar. Om det var rådsaristokratin som hade makten tillsatte de förstås kungen. Ursprunget är det ioniska systemet med kung och vasaller med hird. Även Irland hade något liknande. |
huskarl benämningen går bortom vikinga-tiden. Det var hantverkare eller annars kunnig anställd av storman. Till stormännens gårdar hörde olika hantverkare som en del av deras verksamhet som handelsmän. De hade alla friheter och var skattebefriade ... det är en återgång till detta SAF och Industriförbundet strävar. |
kungen personifierade landet och fick ofta personligen skulden för landets medgång eller motgång - med rätta eller orätta beror på eftervärldens dom och propagandan. Riksråd och riksdag borde innebära delat ansvar, men ofta ville en part ta makten och ge andra skulden |
lagläsare är sannolikt den äldsta juridiska funktionen. I känt tid behövde han kunna läsa och tolka lagen. Nödvändigt innan den mer utförliga 1734 års lag ... men i dag tycks aldrig nån lag passa när herrarna gör fel. |
lagman lm i bondelagrummet såväl lagkunnig som domare se häradshövding. I äldre Västgötalagen hette det att lagman skulle vara född bonde. Enligt Mag-nus Erikssons landslag 1350 skulle 6 bönder och 6 adelsmän föreslå 3 namn för kungen att välja mellan. Observera att ett fåtal adelsmän vägde lika mycket som många bönder. |
landbo i äldre tid bonde med kontrakt med frälseherre.i äldre tid även kyrkans landbor. Arrendet i regel en tredjedel av skörden. Till detta kom förstås tiondet som ingen undgick. |
landslag Magnus Erikssons 1350 och Christoffers 1442 landslagar gällde jämsides Wästgötalagen och egentligen fram till 1734. |
lispund lsp 8,5 kilo |
löpabol 3 lispund smör var en löpa/laup och 3 x 8,5 kilo och användes om gårdar som betalade smörskatt och då i regel 4 lsp per mantal. Kyrkans avrad i katolska tiden 1 laup/mtl. Kallades även smörbol. |
mantal mtl Ursprungligen värderades en helgård för en "släkt" till 1 mantal och avsåg en gård som kunne svara en skatt på 4 laup smör. Skatten skulle vara 1/24 av värdet som då var 1 mark eller 1 markland. Med inflation och produk-tionsökning räknades en familjegård för 1/2 mantal 1540 och hundra år senare 1/4 mantal. I nutida åkerareal var 1 mantal från 200 tunnland åker och lite uppåt medan skogen bara räknades som tillägg . |
mark mk 1 mark = 8 öre = 24 örtugar ca. 210 gr silver Enhet tills dalern infördes 1537 1 daler = 3 mark - sämre under 1600-talet |
matbol I Magnus Lagaböters lag av 1274 beräknades matbolet dvs. nödvändig odling och avel på kungsgårdarna att tillämpas även av andra. Generellt gällde att odla 0,4 tunnor korn och att ha en ko och tillräckligt bete och höbol för densamma allt per vuxen och år. |
privilegier Sverige var först med privilegier för domines herreklassen ca 1280. Och var för övrigt under hela medeltiden dominerad av en aristokrati, som motvilligt tog kung. Endast Västergötland var för en bondelag. I Östsverige dominerade herrarna. ... nu är området mindre med 80 % av landets herrar i Stockholm. |
präst enligt äldre Västgötalagen skulle präst vara bondeson. Den regel följde bönderna på Dal till långt in på 1600-talet ... annars stängde de kyrkan för kandidaten. |
riddare rd utvald av kung eller riksråd till värdigheten. |
riddarhuset Grundades 1626 och adeln fick registrera sig. Stakesläkten blev nr 110 bland numera 2321 koppartavlor. |
riddarslag Heliga Birgittas förslag till ordval vid dubbning i kyrka: Se jag anförtror dig svärdet i dina händer, att du ska ha liv osparat för Guds kyrka och tro att du ska nedtrycka Guds ovänner och värja Guds vänner ---- Vid överräckandet av skölden och hjälmen: Jag anförtror dig skölden att du ska hjälpa änkor och faderlösa barn och därtill att du ska öka Guds heder i all ting. |
riksråd rr var på papperet 12 män i början. Därtill kom kungens släkt och biskoparna. Det räckte att man varit utvald en gång för att bära titeln livet ut. Samma gällde andra titlar. Under 1600-talet fick riksråden sina egen områden såsom kansler, krigsråd, kommerseråd osv. |
riksdaler rdr 1 rdr = 6 mk för det mesta och används här som enhet 1600-talet. Dalern 4 mk = 2/3 rdr |
rå och rör var adelns hemman inom frihetsmilen |
Skogsdal ordet används om de skogrika häradena i väst och norr. |
Smördal ordet används om i huvudsak Sundal och Nordal vilka betalade skatten i smör |
sätesgård användes om alla gårdar där ätten bodde ... gällde även bönder. |
säteri avsåg 1569 till 1686 en sätesgård på minst 1 mantal plus omgivande gårdar och torp på minst 6 mantal inom frihetsmilen dvs. ett stort jordbruksföretag ... kallas farm over there |
ting var sen urminnes en samling att bestämma i gemensamma ärenden ... glada som tråkiga. Från 1500-talet begränsat inom det egna häradet utom möjligen landsting = lagting. Under 1600-talet räckte ärendena för regelbundna ting. Från början utomhus och möjligen vid helig plats. Senare i kyrkor eller gårdar tills tingshusen byggdes i slutet av 1600-talet. I början var alla skyldiga att närvara även om tinget tog flera dagar. |
tunnland Där 1 tunna korn såddes ca. 0,5 hektar eller jordstycke på ca 71 x 70 meter. |
väpnare vp Som titel i text ofta a wapn. Det var de som deltagit i landets försvar eller tjänstgjort och skolats på landet/kungens hus eller borgar. |