Gerete-brakteaten

Gerete-brakteaten från Gotland är inkörsporten till den komplicerade symboliken som berättar om deras världsordning. Vi kan upptäcka vårt ioniskt keltiska arv på guldet. En beskrivning av de över 60 symbolerna ger oss en uppfattning om deras värld

Gerete, ioniska och keltiska arvet, svebiska knuten, långt keltiskt hår, mask, världsordning, vädurshorn, två sammanslingrade ormar, par av dubbelspiraler, ANS eller ANSUR, Rosslandguden, solhästen, keltiskt huvud, taturering, ödeslott, Åsum, romerskt mynt

Här tas Gerete-brakteaten som exempel på det ioniska och keltiska arvet vi ser i en sista blomning i brakteaterna.

Det är ett arv med rötter hos hettiterna i Anatolien 2000 -- 500 f.Kr. samt i det keltiskt svebiska stamförbundet som omfattade ett stort antal stammar norr om Alperna och infattande Skandinavien. De flesta av huvudena på brakteaterna har långt keltiskt hår. Ett litet antal har den "svebiska knuten" i håret.

Fulländningen nås i Geretebrakteaten från Gotland. Den torde vara samtidig med halskragarna. Gemensamt element är maskerna och därtill tekniken att använda guldgranulat. En teknik våra dagars guldsmeder inte skulle ge sig på ens med de bästa tekniska hjälpmedel. De säger de skulle förstöra sina ögon.

Fästdetalj Geretebrakteaten.

Tryck för helbild

Masker hör oftast till ordenssällskap. Det är möjligt att erilerna stiftat bekantskap med Mithraskulten under tiden de tjänstgjort i den "heruliska legionen". Den var möjligen stationerad på Balkan eftersom romerna förlade de nationella grupperna så långt hemifrån som möjligt. Dessutom var det den mest oroliga fronten som behövde mycket folk.

Här är det antagligen när man ska möta "underjordens ansikte" eller de avlidnas andar då behöver man mask. Det är att se in i andravärlden liksom att striden är en andravärld. Samma ritual fanns i samernas förhållande till andra livsrum.

Gerete-brakteaten en lite större bild där man ser de olika bårderna.. Nutida guldsmeder skulle förstöra ögonen om de jobbade med de små detaljerna även med hjälpmedel sägs det. Möjligen samma mästare som i Åsum. Brakteaten är 92,45 cm i diameter och väger 59,9 gram.

Förövrigt är ringarna runt centrum en hel världsordning se även Gallehushornen. Ytterst har vi symbol RA vädurshorn och betyder "gräns". Den finns i ioniska symboliken och överst på ioniska pelaren markerande gränsen mellan människor och gudar.

Andra ringen är två sammanslingrade ormar och betecknades antagligen RTA och betyder "fördrag". Förfäderna såg livet som ett motspel eller samspel mellan åtminstone två "ormar".

Tredje ringen är par av dubbelspiraler och står för "tvillingen" dvs. kamrat- och fällesskap.

…fjärde ringen är en rad med huvuden av Ansur, som man i Mellanöstern kallade RAS . Ansiktet var kanske något nytt i Norden vid den tiden då vanligt folk inte ville ha människokult. Annars finns det i hittitisk–ionisk symbolik och kallas RAS och materialiserades i en bildstod. Symbolen betecknades antagligen ANS eller ANSUR hos oss och står för ledarskapet och stamidolen.

Denne är norsk och kallas Rosslandsguden

Statyetter eller byster förekom överallt i Europa och som här en stenstod. En annan form var en trehövdad byst som förekommer inom det keltiska område med ett fynd i Glejbjerg nära Esbjerg södra Jylland. Men även i Rom hade man i princip liknande arrangemang genom att husfadern lät göra en staty av sig själv och han hade ett par av förfädernas byster nära sig … vi brukar ju sätta dem i offentliga lokaler.

… detta är en hettitisk symbol för RAS. Lägg märke till IN-spiralen som egentligen markerar ingång till underjorden och är säkerligen inspiration från Egypten. Med andra ord symboliserar RAS "underjordens ansikte" där högsta guden ofta hade två aspekter dvs. i himlen och i underjorden.

I Salands på Gotland har man funnit denna som ett Karonsmynt 14,9 cm diameter och vikt 0,49 gram.

Man vill tolka symbolen framför huvudet som en "parerstång" och bakom ett svärd. Med tanke på situationen låter det inte rimligt. Däremot kan det ansluta sig till att man vid växtsäsongens början reste en stång (Egyptens Djed-pelare) och att symbolerna tillsammans har något med bestämmandet av tiden att skaffa. Farao, kejsare, kung eller hövding var ochså ledare av ritualet som vi vet speciellt från hettiterna .. Se under Viet där en liknande symbol markerar vårens början vid viet.

Femte ringen längst in en spiral som går IN och UT och symboliserar livets växling mellan ytterlägen och sist mellan liv och död. Några av dessa ringar finns på många andra brak-teater.

Ryttarbrakteaten är ett missvisande namn även om det ser ut som en ryttare i centrumbilden. Ser man närmare på den är den förmodade hästen försedd med horn och bockskägg. Hornen är symbol för solen och det är Solhästen. Här finns också en svastika som symbol för solåret.

På hästen sitter endast ett keltiskt huvud med typiskt långt hår och en svebisk knut. Även någon av de danska kvinnorna från bronsålderns fynd har håret uppsatt i en knut på ena sidan av huvudet. Det användes av båda könen. Huvudet är förmodligen en av tre symboler för månåret.

En del germaner smorde in håret med smör och luktade vedervärdigt i romerska salonger. Romerna såg sällan när männen före strid smorde krita i håret för att markera att de gick till andravärlden i ett transtillstånd så att de inte kände nånting. Det var hemligheten bakom deras effektivitet.

Erilerna var kända för sina tatueringar. Det kanske fick det att rysa ned med ryggraden hos romarinnorna. En del gick med nordiska pälsar och gjorde reklam för dem, medan de finare romarna tyckte det var vedervärdigt. Antagligen var erilerna mer nordiska i Rom än hemma. Hemma däremot kanske de var mer romerska än skandinaver. Något vi ser även med våra utlandssvenskar. Det återkommer senare.

Brakteat med bård är sällsynta se länkar till Åsum, Ravlunda, Gantofta