Handeln med Frisien

Herravälde, handel, Frisien, mynt, Offa, Alfred, Ethelred, Hedeby, Ribe, Birka, Helgö, Karl I, Carolus-mynt, Pegasus, Orientus, ANSUR, Danevirke, Lolland, Sädinge, viking, Svitjod

Arkeologi och historia är alltid beroende av fynd, vilket förstås inte utesluter organiserad (bytes)handel sen stenåldern. Handeln och kulturflödet längs västkusten av Europa har pågått i 6000 år. Oftast intresserar man sig bara för lyxflödet av produkter och den romerska perioden. Från England har vi bevis för att kelterna myntade före romarna kom till England. I Frisien och Norden använde man enbart romerska silverdenarer eftersom silvrets värde bestod. Genom standardvikter kunne man handla med en silverstandard.

Viktigaste referenser för analysen av dansk- svensk tidig myntning är Nils Jörgen Jensen & Mogens Skjoldager på nämnda sajt och P. Haubergs bok "Myntforhold og Udmyntninger i Danmark indtil 1146" samt Hans Hildebrand, "Sveriges Medeltid" Kap 6 Myntväsende

Tidsangivelsen för originalet är förstås fel eftersom Karl I/ Carolus hade sin värsta tid mellan 768 och 814 AD. Det förefaller osannolikt att nordborna skulle ha kopierat 100 år gamla mynt och Carolus var knappast nån idol i Norden. Hans krig mot saxarna 772 - 776 AD måste ha varit en tankeställare för nordiska folken som fick direkta rapporter i Dorestad. Han förstörde saxarnas helgedom och världspelaren Irminsul 772 AD och vid ett tillfälle massakrerade han 4500 saxiska fångar.

Man kan väl säga att han ersatte pelaren med ett kors där saxaren kostfästades.

Allt sades ske i kristendomens namn, men nog var det helt vanlig makthunger. Omedelbart är det förstås fel att skylla på religionen. Men genom att förhärliga Karls och andra våldverkare i kristendomen namn tar man på sig lika ansvar. I religionsfrihetens namn vägrar jag använda attributet "Stora" om någon av dessa våldsverkare och mördare. Hoppas jag gallrat ut det mesta på min sajt.

Ser vi på mynten där namnet Carolus finns ser man att det är svårt att leva som man lär. Symbolerna på hans mynt följer den keltisk-germanska traditionen. På första myntets framsida finns symbolerna för månårets tre högtider huvudet är keltiskt och står för årets början, sen finns en treenighetssymbol då solår, månår och jordår förenas och den tredje ser ut som en pärlkrans ibland men är förmodligen en krets och hösten lagting.

Kanske man ville visa att Carolus stod för bondesamhällets stabilitet. Frånsidan med pelarna associerar rent av till ioniska symboliken och begreppet federation fast Carolus var nog mer en envåldshärskare även om han var tvungen att liera sig med överklassen. På tredje myntets frånsida finns en idol med blandad symbolik av hedna Tyr som också bär odlingens ormar som horn. De korslagda benen = redskap liksom korset med vingar finns på guldbrakteaterna.

Kristna uttolkare vill gärna se kristna motiv och kors. Men Korset var under forntiden symbol för solårets fyrdelning. Den betydelsen försvann inte med kungliga och kyrkliga påbud. Folket uppfattade det på sitt sätt. Folk blev inte omedelbart kristna på kejsarens eller påvens bud. Gamla symboler och former levde sitt eget liv och kristendomen tvingades ta över mycket gammalt.

Det är helt klart att det är astronomiska tidsymboler. Det var ingen större skillnad mellan kyrkans symboler och de man hade sen gammalt. Att de är vingade betyder förstås att de hör till himlavarvet. I allmän symbolism var Pegasus en häst redan före tidräkningens början och den finns på den s.k. ryttarbrakteaten. Senaste förekomsten är några danska mynt från1000-talet Här är det och en kalv och senare använde man även ett lam inom kyrkliga symbolismen. I alla händelser var det symbolen för vårdagjämningen medan de övriga är de tre andra kvartalen.

Fyra symboler finns i besvärjelser och böner kända från 400-talet. Biskop Orientus av Auch använde liknande verser i sin dikt Firmamentets källor. I vers 7 Serpens, Aries, Leo, Vermis eller på svenska Draken, Väduren, Lejonet, Vattenormen vilka är rent astronmiska symboler. I dikterna kallas Alma chorus domini har en rad med Janua, Virgo Virtus, Sapientia, Verbum fritt översatt Början, Jungfru, Mannen, Insikten, Förkunnelsen och mässad på latin var den menad att få folk att förstummas och genast ansluta sig till de kristna. Sådana ramsor användes förmodligen som stöd för minnet men låter oss ana bakgrunden att man ville följa ritualåret och därmed vara nära sin menighet

MANNEN är intressant eftersom symbolen är en av de äldsta i rituella ristningar. I det ioniska och nordiska samfundet är det både stamidolen ANSUR och stjärnbilden Orion vid denna tid. I nordisk symbolik förekommer den som en byst under det mesta av första årtusendet. Förvirrande är de två system dvs. fyrdelat solår och tredelat månår där byst/ huvud ingår i sistnämnda. Det är inte helt enkelt att skilja på forntida och senare kristen symbolik.

När vi en gång har framme Book of Kells får påminnas om att speciellt norrmännen immigrerade till keltiska Irland samt plundrade Lindisfarne 793 AD och tog med sig de illuminerade böckerna som fanns där. Det är därifrån man fått inspirationen till norska träsniderierna och det har också influerat djurornamentiken i övriga Norden där den förekommer.

Handeln på Hedeby och Dorestad pågick trots alla vikingatåg och nån sällsynt gång fick nån vikingahövding tanken att ta för sig även i Dorestad som skyddades av kejsaren som även tog tull.. Det tycks ha varit en nödvändighet att hamnstäderna hade en liten garnison som kunne ta åtminstone de mindre stötarna.

I svensk forskning tyck all verksamhet ha förlagts till Birka i ett försök att skapa ett tidigt Svearike. Detta har skett på bekostnad av forskning i exempelvis Köpingsvik på Öland, Paviken på Gotland och skånska möjliga handelsfläckar

Carolusmyntet ger förstås en datering till hans tid och vi kan associera övriga mynt till samma tid och senare.. Myntet med hjorten har dessutom Mannen, Ormen och Tri-triangeln och alla är symboler för tideräkningen. Det finns också ett mynt med fyra ANSUR dvs. huvuden som var symboler för ledaridolen och här använt för att markera fyra säsonger på ett sött vi känner från Egypten.

Versen ur "Solsången" en kristen dikt från 1200-talet. Bland sydsamerna hade man en stjärnbild av Hjorten/ Vildrenen med Orion som bakdel och Cassiopeja som hornkrona. Att två binder den är linjer till två andra stjärnbilder på Djurkretsen och vid horisonten.

Fynden är så få att vi bara kan säga att dessa typer av mynt har hittats på nämnda orter. Vi kan inte veta var de slagits. Man kan tänka sig en ort eller flera. Silvret hade sitt egenvärde och det behövdes ingen direkt garant för myntningen och man kunne betala i viktenheter silver om man ville. Dock ger myntningen en aning om en viss organisation.

Det kantiga skeppet är vist en skeppstyp från Flandern. Under ett par av skeppen finns symboler två bågar på Dorestadmynt och en fisk under ett annat skepp. Kanske fisken var symbol för fiskmarknaden vid Skånekusten. Alltså ett antagande att Östersjöhansan gav ut mynt på sina större handelsplatser.

Det finns inga bevis för en centralmakt vare sig i Danmark, Sverige eller Norge vid denna tid. Däremot finns en del indikationer som gör det troligt att handelsstäderna bildade ett förbund. Redan det att man o välutgrävda Birka finner spår av olika orters handelsmän och hantverkare ger en fingervisning. Carolus framfart i Tyskland och utvidgning av riket till Ejdern var en signal och ett hot mot nordiska handeln.

Därför är det sannolikt att man gick ihop och byggde Hedeby som ett alternativ till Dorestad där kejsaren tog skatt. Handeln är en sak och krigandet en annan. Männen hade säkerligen inget emot att vikingarna anföll deras konkurrent i söder.

Texten lyder "Thurvi fick karvat denna sten efter sin husbond Krogh. Över sitt land han var allra starkast? av sydsvearna och syddanerna. Kval förtärde honom den bästa av nordbor. Han var sydsvearnas ..."

Stenen är skadad men de viktiga begreppen är helt klara. Man måste understryka att här skrivs "syddaner OCH sydsvear". Allt för ofta vill uttolkare se maktkamp och strid i vår tids anda. och förutsätter nutiden nationsgränser. Här råder vänskap och samarbete. Sen är det frågan om vad sydsvear betyder. Är det en del svearna i Östsverige eller är de svear förlagda till Danevirke och Hedeby. Vi minns Rökstenens passus om att ligga i borgläger "fyra vinter i Siudlund" som värn mot store Karl i Frankerriket. Även ordet "syddaner" reser frågor men kanske det är så enkelt som lolliker eller som lolliker och schlesvigare.

Det vore naturligt för resande att ha vänner och nödhamn på Lolland på traden till Hedeby. Lolland är stor bara för de sturska lollikerna. I relativ närhet av Sädinge hittar vi fler runstenar. Vid Tågerup finns berättas om en broder som reser sten för Sperle som var Esbjörn Näfs skeppare. På Tirstedstenen berättas om föraren som dog i Svitjod i Fregges skara och alla vikingarna. Obs att vi får ett belägg för bruket av ordet viking och även Svitjod. Bregningestenen för ochså tanken till sjöfolk som ser Lolland som skyddshamn.