Sjöhästar

Sjöhästar

Andra delen av ett kollage av verkliga och symboliska båtar eller skepp under 5000 år före vikingatiden. Rumtiden är ett annorlunda begrepp från tiden då tid och rum flöt ihop. När man seglade på himmelshavet var det i idéernas och ritualens värld

Sjöhästar, Rörbyskepp, minoisk gudinna, Vattenormen, Torshammaren, Kybele-Attismyten, Knossos på Kreta, Medinet Habu, Faistos, båtlyftaren, Kadmos, Thera, Lister och Rogaland, Askum, Nydamskeppet

Egyptens seglare i rumtiden | Egyptens tidiga båtar |Sumers seglare i rumtiden | Kykladiska modellen |Sjöhästar | Grekiska och nordiska båtar |Kultur i lasten | Vikingars tummått | fenicierna | Sitemap | hem | ytterligare exempel => tidiga Nord | hargbåtar | kalenderbåtar | båtsymboler | bronsålder votivbåtar |

Libanons ceder fraktades österut på sjöhästar så man kan tala om "hästkraft" i Babylon. Vi finner såväl hästhuvuden som den speciella "svansen" i våra hällristningar.

Bäst som man tror att vi alltid ser verkliga båtar kommer vi till en ristning som denna i Möckleryd, Blekinge och vi blir i tvivel.

Å andra sidan om man använder de virtuella skeppen som plan för verkligheten får de en dimension av verklighet. Det är de små detaljerna som avslöjar det virtuella, såsom ringarna eller krokarna under båten. I detta fall ser vi symbolen "ban i ban" mitt bland båtarna Dessa båtar är knappast sjövärdiga annat än i de blåa rymderna med tankar och idéer. Typen med den enkelritade kölen är en av de vanliga på våra ristningar.

Vi kan kalla den Rörbyskeppet efter svärdet som bär denna inristning

… synd att jag inte fick den på kroken när jag fiskade i mossen där man fann ett par likadana. Man har daterat krumsvärdet till ca 1700 f.Kr. och typen pekar mot Hettiterna som var goda metallurger och själva bar krumsvärd.

Båttypen finns på Simris 19, Skåne tillsammans med stora balta, förmodligen tidiga bronsyxor, vilka användes som standard för de fyra årstiderna

Typen ritas med en spetsig ände och den andra som en fena istället för styråra. Det är inte sagt det var lämpligt med styråra i våra vatten som skiljer sig från flodtrafik. Typdragen är i övrigt det ritade skrovet och både undre och övre framstäverna krökta inåt. Det är den vanliga typen under äldre bronsåldern.

De översta skeppen skulle nog sjunka kvickt.

I högra raden finns en typ vi ser i egyptiskt vägmåleri från sjöslagen mot Sjöfolket. Det som ser ut som en svans är oftast fören på norröna båtar. Några skepp har en typisk fena, medan de minsta har sitt dolda budskap. Vad ville de säga till sin samtid?

En minoisk gudinna "på tur" med Vattenormen förmodligen att döma av huvudet och att svansen avslutas i en fruktbarhetssymbol.

Minoisk tid slutar före den egentliga nordiska bronsåldern. Observera att hornaltaret kunne användas för att fånga sol eller måne i dess extrema lägen.

På tal om hästar finner vi dem i Skandinavisk symbolism under en lång period och möjligen fram till vikingatiden.

Observera "Torshammaren" vi ser i handen på rätt många idoler under sista årtusendet.

En speciell typ är den långhalsade hästen. Man kan säga att typen är arvtagare till den Kykladiska båten.

… Jag köpte en gång avgjutningar av mykenska hästfigurer med överdimensionerad hals.

Denna hästtyp kan vi daterar tack vare svärdsfästet från ca 1200 f.Kr.

Samtidigt får vi en antydning om en möjlig import av Kybele - Attis-myten med den självstympande unga mannen. Vi ser på några hällar en liknande figur som ser efter om han har något kvar.

Till bildkomplexet hör spiralformen och i utkanten av ristningen finns en kvadratisk spiralros, man finner bland annat som stukaturer från Knossos på Kreta. Båten var knappast verklig ens i Ägeiska havet. Mitt förslag är att det är en Greklandsfarare som kommit hem och berättat om märkliga ting i Särkland. Namnet fick de antagligen av den långa togan eller de långa kjortlarna, man även ser på våra hällar som en trolig import. Men vi har även den korta tunikan känt från Egypten men även bland hettiter.

Gåshuvud ser vi på egyptiska båtar men även på Sjöfolkets båtar i vägdekorationen i Medinet Habu där Ramses III berättar om sin seger.

Man vet att även Hettiterna och Levanten plundrades och slutsatsen måste bli att Sjöfolket var ett mannaförbund av andra sjöfolk i Medelhavet möjligen en part från sydvästra Anatolien. Vi vet att filisteerna bar "rak-borstar" medan det är osäkert varifrån de med behornade hjälmar kom.

 …  En del menar att en del var akaier från Grekland. Den sfären var då uppdelad i små "stadsstater" enligt normal indoeuropeisk modell. Denna "rakborsta" finns på skivan från Faistos och där vi då ej vet vad man avsåg med symbolen.

Dessa "gåsmodeller" finner vi på Västlandet, Norge, i Bohuslän samt i Högsbyn på Dal.

Innan vi lämnar Egypten denna lilla jämförelse med Blekinge. Är likheten i kompositionen en tillfällighet?.

 

Fortsättning