Fenicierna och Handen

fenicier, Handen, Kanaan, Levanten, dubbelyxa, Sargon, Ebla, Akkad, Hyksos, sjöfolken, Byblos, kananéer, Tyre, Saidon, karmin, purpur, glaspärla, bärnsten, Ekenberg, årman, ålderman, Kräftan, domarring, Karthago, ritualhus, tempel, Sandagergård, Lilla Björn. Aratos, kulthus,

Tidig handel runt Arabien

Tidigare viste jag bara att sumerer hade varit i Nildeltat och Sinai runt 3400 f.Kr. Nu finns sajter och böcker som berättar om den "kulturella cirkeln" där man kan säga att ena halvan gick från norra Mesopotamien till Syrien och vidare längs Levantens kust till Sinai och Nildeltat. Den andra halvan gick från Sumer och Elam (Susa Persien) och runt arabiska halvön in i Röda havet med leder via de såkallade wadi (bergdalar) Hammamat, Mia, Mineh och Qash till Nilkröken. Röda Havet leder även till Nildeltat och Akabaviken har gett närmaste vägen till gruvorna i Sinai.

Man kan se kulturlikhet i palatsarkitekturen bågar och nichade väggar som förmodligen upptar värmen samt modet att dekorera väggarna med lerkonar. Mycken keramik har valsat runt och förmodligen innehållit varor. I synnerhet krukor och kopp med handtag har spridit över hela området. I Susa ser man exempelvis flamingomotiv på krukor och motivet finns i myckenhet i Naqada, Nilkröken.

Den äldsta trappstegspyramiden byggdes av tredje dynastin efter 2800 f.Kr och oftast får vi bara se pyramiden.. Men till pyramiden hör omkringliggande byggnader där man bl.a. finner ett parti med en nichad vägg. Det finns delar av statyer och en som drar tankarna till Sumer, där vi senare ser prästkungarna stå med händerna i ett grepp framför magen. Det finns en relief med Djoser med höjd kommandostav i en gest vi ser hos de tidiga faraonerna (Horus/ Årman) med lyft klubba

I äldsta underjordstemplen i Eridu, Sumer har man funnit mycket fiskrester efter ritual förmodligen riktade till den fiskvarelse "Oannes" som förde med sig kulturen till Sumer. I Egyptens Wadi Abul Sufian har man funnit mängder av ben från "kattfisk" och man har kanske haft liknande ritual där vi sen inte vet i vilken riktning kulturen har gått. Vidare må nämnas att "första" Horus Narmer har en kattfisk i sin serekh / sigill som personlig symbol/ titel.

Förekomsten av sumerisk kudurru / gränssten visar att sumeriska odlare har odlat i Nildeltat. På stenen finns graverad sommarsäsongens månar av den äldsta Djurkretsen vi känner till. Föregående del finner vi i Eridu och tredje delen användes för att ange regntidens början "i Bocken" och finns på båda ställena.

Metallerna guld, silver, bly, electrum samt lapis lazuli var begärliga för överklassen. Vidare menar man att sumererna själva grävde efter turkos i Sinai. Man har funnit måntempel i Sinai ordet en sumerisk mångud hette Sin och gav kanske namn. Man har funnit cylindersigill, sigillstämplar, klubbhuvuden med artistiska motiv.

Oftast var motiven bundna till den rituella världsordningen och där finns mycket gemensamt från Indus till Egypten och idéerna har vandrat åt båda håll. Den s.k. Skorpionklubban har egentligen ingraverat världsordningen med kalendermotiv. Vidare får nämnas att man funnit gränsstenar med den sumeriska säsongsmarkeringen en tidig Djurkrets.

Det förklarar varför vi ser liknade kulturelement i de båda stora kulturerna. Men det finns utlöpare till Indien och Norden. Det blir omöjligt att skilja ut om vi fått direkt import eller transiterat kulturinfluens. I Norden har vi få artistiska lämningar förutom den rituella dubbelyxan som symboliserar månens två faser. Dubbelyxans idé kan lika väl ha kommit från sumerer i Nildeltat som från Sumer.

Nyligen såg jag att man menar att benkammen från Gullrum, Gotland kanske kom från Susa fjärde årtusendet f.Kr. Kammen har ett vädurshuvud i ena ändan och ett manshuvud i andra. Väduren har bakåtlutande horn och en typ man finner i nära Östern.

När vi ändock talar om Susa har vi förmodligen fått vårt talsystem från Elam runt 3000 f.Kr. så vitt man kan skönja i dag. Vårt system består i grunden av 6 och 2 x 6 som bas och därtill 2 x 10 x 6 där danskan har mest kvar av detta. Vi har tappat "långhundra" = 120 som finns i engelskan och även franskan hade detta system. Detta beror på att man ursprungligen räknade olika saker med dessa system och är ett tecken på mycken handel.

Mest påverkan kan man se direkt i hällristningarnas båtar och ritualmotiv. Det är symboliken där båtar används att beskriva rumtid och vad man då gör under olika perioder och eventuella föregående ritual.

Man ska akta sig för att använda "att vara först", äldsta och andra lokalpatriotiska adjektiv. Så långt vi vet i dag är äldsta fyndet av havsgående båtar från Kuwait = Sumer 5000 f.Kr. Thor Heyerdahl visade att papyrusbåtar var i högsta grad sjövärdiga … se även Seglare i Rumtiden. Jeriko, Cat Hüyük och senast Gobekli Tepe för oss 7000 - 11000 år bakåt i tiden med tidiga städer och mäktiga byggnadsverk.

Arkeologi är alltid beroende a bevis, men ofta glömmer man brasklappen "enligt vad vi hittills vet". I kan inte generalisera så länge inte varje kvadratkilometer är undersökt och ibland många meter ned i jorden eftersom tidiga lämningar har gömts av naturen. I all händelser får vi allt mer kunskap

Även om vi inte har nedskrivna berättelser från fjärde årtusendet har vi många indikationer före dynastiernas tid. Det lär finns nån inskription från tidig tid att "Kafti" hämtade ceder till Egypten. Sen från tredje dynastin ca 2800 f.Kr. och 500 år framåt har vi en del notiser som låter oss ana mer eller mindre kontinuerlig handel.

Under Horus Dens 50-åriga regering efter 3000 BC företog han ett fälttåg till Sinai öknen för att ta kontroll över gruvorna mineralförekomsterna. Han begravdes i Saqqara även om man också byggde ett gravkomplex i Abydos. Tjurkulten Apis introducerades under hans regering … förmodligen avses Oxen som var fixstjärna för vårdagjämningen vid denna tid.

Horus Djoser 2668-2649 BC ledde flera kampanjer mot asiatiska folk i Kanaan och utsträckte sin influens till Sinais koppargruvor. Man har funnit grafitti och hans serekh hittades vid Wadi Maghara.

Snofru, 2575-2551 BC ar en aktiv militär ledare som helgonförklarades a 12:te dynasti runt 2000 BC. Hans fälttåg gick mot Nubien enligt Palermostenen. Även han gjorde anspråk på att ha erövrat koppar och turkosfyndigheter i Sinai. Det tyck i det närmaste ha varit en ritual att varje farao demonstrerade att han kunne försvara landet och eventuellt utvidga det. Många stora reliefer är reklam för den präktige. Han var en storbyggherre och ska ha organiserat handel med Medelhavet. Han sände en flotta med 40 skepp för att hämta ceder från Fenicien och där restes ett monument för att fira denna expedition.

Sahure 2487-2475 BC grundade Egyptens marinflotta; sände en expedition till Punt och handlade med Kanaan = Fenicien. Hans pyramid har en hall med kolonner och relief som visar hans marinflotta, men hans militära bedrifter låg mest i kampanjer mot Libyen och öknen i väst.

Niuserre 2416 - 2392 BC relieferna i hans gravkammare isar militära kampanjer mot västra öknen och mot Sinai.

Unas (Wenis) 2356 -2323 BC. Gjorde handelsexpeditioner till grannarna och det finns även strider i relieferna. Under hans tid förekom en hungersnöd

Teti, 2346 - 2313 BC var första farao av 6:te dynastin. Han sände sin armé flera gångar till södra Kanaan under befälhavare Weni som även tjänade Pepi I och Merenre

Pepi I 2289-2255 BC han gifte sig med två a sin viziers systrar. Weni ar hans nära rådgivare som ledde trupper mot Nubien där en garnison och handelsstation upprättades. En annan expedition riktade sig mot beduinerna i Sinai. Handeln med Byblos blomstrade och regelbundna expeditioner gick till Punt och Afrikas Horn

Kinahhu/ Kanaan

Vi kan nog skrota uppfattningen om att fenicierna var ett folk som uppstod / invandrade till Levanten runt år 1200. Arkeologin kan på samma gång skrota alla "vandringsteorier" om folk som vandrat hit och dit eller kulturer som uppstått genom invandring. Sen glömmer man att det är ofta en liten överklass som lämnat spår och den kan ha invandrat eller ha stigit ur folket. Överklassen skapade band genom giftermål och ibland gisslan. Man kan övertolka växlande dynastier som att ett nytt folk uppstår på scenen. Kulturella stilar är normalt traditionsbundna

Men låt oss gå från det generella till det speciella med Levanten som en "transiteringhamn/ urhem" av kultur åt alla håll och vars tidiga aktivitet vi måste datera till åtminstone 3500 f.Kr. I Egypten nämner man "Kafti". Det var seglare/ handelsmän som besökte Nildeltat runt 3000 f.Kr. enligt en inskription. Om egyptiernas seglation på haven vet vi inte mycket under nån period. Kanske man överlät detta åt andra specialister. För de första två årtusendena finns stora luckor i kunskapen … som bekant i media/ på agendan rör man sig bara om bronsålderns mitt, babylonier och mellersta riket i Egypten.

Arkeologerna berättar i regel om det spektakulära och då finns kustområdenas kulturer vilka funnit minst 7000 år enligt kända lämningar och vi måste komma ihåg såväl Jericho som Catal Hüyük, Anatolien och senast Gobekli Tepe, N.Syrien 11000 år bakåt. Numera vill man sätta mitten av tredje årtusendet f.Kr. som en början på handel dvs. kanske ceder till Egypten medan handeln på Mesopotamien är mindre utforskad.

Mitt intresse bottnar exempelvis i att man funnit en rituell dubbelyxa i min socken. Fyndet gjordes under dikning nära en liten sjö Köttsjön/ Gösjön. Sen kan man fråga sig har man kastat iväg den som skräp eller har man haft en pålanläggning av typ Alvestra i Gösjön? Vad döljs i djupet?

Största fyndet (stor del av svenska fynden) av dubbelyxor har gjorts vid pålanläggningen i Alvastra som tycks ha varit ett tempel dvs. använts för ritual. Ville man komma undan myggen? … eller fanns det en rituell anknytning till vatten? I alla händelser är det intressant att fråga vilka vägar tog idén om dubbelyxan som nådde Dal, Alvastra och många gånggrifter i södra Skandinavien? Förekomsten av fynden daterar den till fjärde årtusendet f.Kr. Dess ursprung tycks vara Indus och Sumer varför man kan fråga sig om handelsmän/ seglare i Levanten fanns "redan" då.

Skriftliga bevis får vi som en viktig indikation av östligt influens i Levanten vid Sargon av Akkads tid 2300 f.Kr. Han utsträckte imperiet till Medelhavet som den först kända imperiebyggaren för en kort tid. Annars var det normalt med små stadsstater i hela Mellanöstern och senare även i Grekland och södra Europa. Vi kan inte tillämpa vårt begrepp "nation" innan bildningen uppfanns uppstod.

Det finns en akkadisk kilskriftavla med ordet "ki-nah-hu" som sägs betyda det röda ylle man kunne köpa i "ca-na-na-num" = av kananéerna. Nästa skriftliga bevis är från arkiven i Ebla där man i tidig babylonisk tid ca 1800 f.Kr nämner Ugarit. Dessa två städer är som en brygga till Sumer och Akkad/ Babylon.

Här måste vi reda ut begreppen 'akkader' och 'akkadiska'. Sargons rike med början från Akkad/ Agade bestod inte länge i södra Irak. Deras kärnområde låg förmodligen runt nuvarande Baghdad. Vi vet förstås inte vad som skedde i norra Irak och den delen av det akkadiska riket efter Sargondynastin men sumererna återkom för ett par hundra år.

Efter ca år 2000 tog Babylon över och Hammurabbi 1792 - 1750 är den bäst kända. Däremot vet vi att akkadiska är det äldsta semitiska språk vi kan dokumentera. Akkadiska bestod i Levanten jämsides med sumeriskan som diplomatspråk till mitten av sista årtusendet f.Kr. Det är ofta svårt att skilja på dessa två och det är något för specialister.

I Ugarit har man hittat karneolpärlor daterade till Sesostris I:s tid 1971 - 28 f.Kr. och senare gav faraonerna Sesostris II 1897 - 78 och Amenemhet III 1842 - 1797 gåvor såsom stele och statyetter till kungen av Ugarit. Vi vet mycket litet om i vilken mån Egypten för några hundra år var liksom storebror eller bara såg till att ha tillräckligt goda relationer för att få vad man behövde. Från samma period finner man exempelvis äggskal gods från minoerna på Kreta och babyloniska sigill. Mycket att upptäcka och analysera än!

Hyksos var ett folk som härjade i Levanten och åtminstone i Nildeltat i runt 150 år 1720- 1570 f.Kr. Man brukar tillskriva dem äran för att ha infört häst och vagn och möjligen bronsvapen till Egypten. Annars ses ingen speciell hyksoskultur i artefakter. Arkeologer och uttolkare älskar att utgå från att folk var krigiska överallt och att man levde i dynastiernas värld … jag menar Falcon Crest, Dallas osv.

Verkligheten var att endast i de tre stora kända flodländerna fanns egentligen befolkning och överskott som kunne ägna sig åt krigsföring i större skala. Kulturspridningen bars upp av seglare och handelsfolk som var vän med alla man behövde försvara sina lager, medan odlarna försvarade sina åkrar.

Arkeologer är beroende av handfasta bevis och en stor del därtill av "huvudfåran". Det betyder att de håller en osynlig hand som säger vad som är "godtagna bevis". Jag har diskuterat det en del om det på en lista om historiska språk. Alltnog den viktigaste lärdomen senast gäller kananéernas rötter med Ugarit förmodligen den tidigaste lilla staden vid staden Latakia på syriska udden. I känt tid var den inte större än 0,3 kvadratkilometer och högst 8000 innevånare…. Jag jämför med Dalmetropolen på runt 6000 och där det en gång med frikyrkor fanns 7 "tempel".

De flesta kilskriftstavlorna är från slutet av Ugarits varande 1400 - 1200 f.Kr. då det förmodligen förstördes av sjöfolken. Systerstad Ebla en bit in i Syrien har många fynd av kilskriftstavlor so inte är färdigt analyserade och översatta och bl.a. nämns Ugarit. Vi får en lucka bakåt till Sargon men förmodligen utvecklades tidigt "ugaritiska" en kilskrift med 30 tecken 3 - 4 vokaler och resten konsonanter. De rationaliserades senare till 22 eller 25 tecken. Eftersom Ugarit hade den stora kulturen bakom sig är det kanske rimligt att anta att deras system var mallen för de senare alfabeten. Vi får reda på att tavlor finns på akkadiska, ugaritiska, hurritiska och sumeriska och med 7 olika skriftsystem.

Grannstaden Byblos i söder hade till en början ett eget system i annorlunda kilskrift och det påminner lite om cypriotiska. Namnet är grekiskt såsom många andra begrepp/ namn i området och Egypten där grekerna huserat. Det lär betyda papyrus och kanske man fick sitt första "papper" därifrån. Sen kom ordet att avledas till bok och bibel på grekiska. Det är så en del av kulturimperialismen fungerar. Man tillskriver Byblos att ha uppfunnit de feniciska alfabetet. Eftersom detta har en del tecken som påminner mycket om egyptiska tecken och den starka egyptiska influensen kom senare än den akkadiska vill jag nog ge Ugarit äran av att ha uppfunnit "konsonantskriften". De lärda vill säkerligen strida om den saken.

I alla händelser föll Ugarit och efter det kan vi tala om fenicier och menar då städerna i Libanon. Hebréerna är en senare företeelse och de bodde i inlandet och de kan gärna kalla sig arvtagare till kananéerna. Vi vet att de lärde sig mycket a Ugarit och Salomon anlitade fenicier att idka seglation från Akabaviken men det är in på sista årtusendet

Fenicier

Annars associerar hjälmarna till Sparta och fenicierna samarbetade med dem i Lakonien. Den bevingade "hästvalfisken" sätter myror i huvudet. Kanske åsyftas Pegasushästen och Valfisken Kaitos där man under mitten av sista årtusendet gick över till "Hästen" som symbol för vårdagjämningen. Nånstans i Indien finns en hällristning med bevingad häst och kanske fenicierna kom med sina sjöhästar och introducerade Pegasus.

Om vi ska vara riktigt noga och följdriktiga ska vi använda termen "kananéer" före grekerna. Kanaan är då alla stadsstaterna i norra delen av Levanten. Med Fenicien avses normalt Libanon och städerna Byblos, Tyre, Sidon, Arwad m.fl. Grekerna från 800-talet f.Kr och framåt spridde ordet "phoinix/ phoinikes" efter det purpur och karminfärgerna fenicierna hade monopol på länge. Karmin framställs av torkade gravida sköldlöss vilka lever på kermesek i Medelhavsområdet. Purpur fås från snäckan Murex brandaris ur Medelhavet och den är numera i det närmaste utrotad.

Det krävs en oerhört mängd för att färga en dräkt varför det blev de rikas och kungarnas färg …24000 snäckor till 1 gram färgämne purpur som räcker till 40 gram linne anges som en siffra? Speciellt Sparta var intresserade av färgen som påminner om blod och gjorde att sår inte omedelbart kunne urskiljas i "hårdingarnas" dräkt. I Lakonien öppnade fenicierna monopolet för spartanernas fabriker.

Kontexten och bakgrunden ligger till grund for en mängd metaforer om hur fenicierna kolonialiserade även i Grekland. Jag har använt samma teknik när jag väljer Kadmos/ Handmannen som idol för kulturbäraren som även nådde Norden. Naturligtvis kan det finnas en sanning i dessa sagor som i mycket handlar om tiden före Trojas fall. Kadmos blir en odödlig hjälte, men samtidigt berättas en del om hur det kan ha gått till i på andra orter där fenicierna öppnade enklaver och startade industrier såsom i Sparta. Ofta tycks de ha tagit upp lokal produkter för "världsvid" försäljning.

I min ungdom såg man med romerska ögon på fenicierna som då var förhatliga "punier". Numera inser man att de var bronsålderns kulturella innovatörer och seglare som gjorde världen mindre och mer känt.

De kananeiska städerna låg som ett pärlband med Ugarit vid Latakia syriska kusten och var och en hade sina specialiteter. På Kreta ser vi "sumeriska" volangkjolar och det ligger nära till hands att tänka sig att minoerna 2300 - 1500 f.Kr hade en enklav i Ugarit. Sidon var känt för sitt metallhantverk och Tyre för sin färg. I Amarna-arkiven finns en tablett från Tyre så solkungen Akhnaton/ Echnaton 1352 - 1336 f.Kr. var säkerligen förtjust i den färgen. Kungen av Tyre betygar farao sin aktning på en kilskriftstavla på akkadiska och är vi vet då att detta folk vi vet existerade.

Hebréerna nämns inte i dessa arkiv efter vad vi vet nu. Arkeologiskt kan vi inte sätta namn förrän vi har ordet i skrift. Andra specialiteter i handeln var ceder, olja och vin där dessa städer kan ha utvecklat dessa industrier. Förutom det lokala handlade man med allehanda råvaror och färdiga produkter. Exempelvis uppfann man glaspärlan som blev en produkt man ofta kan spåra ursprung och handelsvägar. Handeln pågick in i medeltiden Karavanleder gick åt öster och man seglade på Medelhavet och möjligen andra leder dvs. före år 1200 f.Kr.

Min föreläsare i handelsrätt hade favorituttrycket "Handelsflaggan känner inga gränser". Så länge handelsmännen dominerade städerna hade de ingen anledning att strida sinsemellan. Begreppet enklav är ett bevis vid sidan om de mångkulturella fynden från andra orter inom städerna man grävt ut. Var och en tjänade på att hålla sina hemligheter, men de var ochså beroende av att kunna sälja och byta med andra. Stridigheter kom när militära släkter ville ta överhanden och ta tull eller som vid ett tillfälle "sjöfolken" dvs. pirater från flera håll i Medelhavet förstörde städer och bosatte sig på några ställen.. De stod för den slutliga ödeläggelsen av Ugarit, medan övriga städer reste sig igen.

Vi har få/ inga skriftliga bevis så vi får nöja oss med indicier och slutsatser. För mig som syntetiker och pionjär är det naturligt att våga sätta upp antagande byggda på sannolikheter. Att sträcka tiden bakåt gör att man kan omvärdera även fakta om Norden bronsålder utan att vara beroende av antagandet att "fenicierna uppstod runt 1200 f.Kr".

Vi har mängder av skepp och kulturföremål avbildade på våra hällar som skulle behöva en förutsättningslös analys. Jag har bara skummat på ytan i essäerna om seglare och bronsålderns perioder där vi kan ana kulturimporten som accelererade från runt 2300 f.Kr och framåt. En del kom kanske med handelsmän från söder medan annat hämtades hit. Däremot kan vi inte veta i vilken utsträckning man verkligen tog till sig "nymodigheterna"

Feniciernas glansperiod varade runt 1000 år och de var största sjöfararna och kulturbärarna under denna period. De handlade på Indien och de seglade runt Afrika. För nordeuropéer vet vi att de sökte tenn i Cornwall och förmodligen bärnsten vid Jylland och i Östersjömrådet. Ristningarna med "Handmannen" är en av indikationerna och de kulturella ristningarna en annan.

Ekenberg, Norrköping har en stor hällristning med möjliga feniciska stora båtar med hästhuvud. Ett svärd dateras till runt 1250 f.Kr. Mest båtar från Medelhavet finns i Norge och Viken men den "grekiska båten" finns på flera håll bl.a. på Bornholm. I Norge har man funnit "minoisk skrift" på Kongsbergs silverberg. Sen är det frågan om det var minoer? Om den grekiska båten vet vi mest från sen tid. Det är möjligt att en del feniska båtar var av samma typ som grekernas. Det handlar om en period på minst 1000 år så det går inte att dra generella slutsatser.

Under det stora skeppet till vänster finns en vågbalans som säkerligen är avsiktlig och finns även i Bohuslän. Det är handeln och algebrans idé om två sidor/ parter i balans och man kan filosofera om det. Man kan också spekulera i om nordborna fick iden till "Handelsmannen" som hade en stark ställning i det angloskandinaviska samfundet om i ska döma av tidiga lagar i England.

"En merchant/ handelsman måste göra tre översjös resor för egna medel för at bli thane. Dessutom skulle merchant och även ceorl äga minst 5 hide = gårdar för att bli thane" dvs. i klass med häradshövding och då ritualledare. En annan indikation är att romarna reste stelar till nordiska Mercurius vid Rhen. Södra Skandinavien var beroende av metallimporten från allra första början.

De tidiga handelsmännen fick sälja även idéer och det låg i Tiden där stjärnbilden Vågen var aktuell. För odlare symboliserade den ursprungligen tiden då de väger växa eller växa inte. För handelsmännen var det den bärande idén om fred och ömsesidiga avtal. I Kadmosmyten heter hans andra hälft Harmonia och säkerligen hade man en sedelärande mening med det namnet. Man bör kunna grekiska för att veta namnens budskap. Det ger ytterligare en dimension åt sagan

Hebréerna var inte handelsmän i början och bibelns kungaböcker handlar om krig. De har inte än lärt sig än balansens idé att kunna ge och ta och vara jämbördiga. Att veta eller säga att man är bäst säger man inte högt om man är bildad. Det är måhända mänskligt där även i dag en del folk från Libanon sätter Världspelaren (vad månne folk på andra sidan gränsen säger?) där och menar att de uppfann allting.

Det är hybris och okunskap eftersom de liksom alla andra får sin kunskap från många håll och man borde uppskatta det. En annan sak att lokal kunskap kanske inte passar på andra håll i världen. Nordborna fick anpassa sin astronomi till Norden men kunne ta en och annan idé från Södern. Vi bör ju vara ärliga mot föregångarna. Jag har varit petnoga med definitioner eftersom slarviga ord leder till slarviga slutsatser.

Solinus skriver på 200-talet att de romerska kejsarna värdesatte bärnsten högre än slavar. Antagligen kände grekerna till den nordiska bärnstenen redan innan Pytheas från Massilia runt 300 f.Kr. gjorde en expedition bl.a. till Jylland förmodligen. Fenicierna berättar förmodligen aldrig om varifrån de fick den:

Handens tidsålder

Det är säkert att det är cirka ett kvarts varv bakåt längs Djurkretsen sen den skapades i den form vi känner. Sumererna under tredje årtusendet f.Kr. skriver om "Himlens trogne Herde" och syftar kanske tusentals år bakåt. Den för jordbruket och översvämningskulturen anpassade djurkretsen skapades ca 4200 f.Kr kan vi bedöma av konstruktionen.

Horus/ Farao, överstepräst och årman/ ålderman använde fixstjärnor och stjärnbilder för att bestämma ritualåret. Möjligen gjorde man även justeringar eftersom man kände till precessionen och månens periodicitet. Den astrologiska djurkretsen är knappast äldre än Sumerrenässansen under Assurbanipal med flera runt 700 f.Kr.

De synliga bevisen kommer ca år 3100 f.Kr då vi har den s.k. Narmerpaletten och Skorpionklubban. De ger oss viktiga uppgifter om ritualåret och att Skorpion, Oxe, Lejon bl.a. var viktiga stjärnbilder. Denna symbolik används på 1500-talet i Senenmuts papyrus och senast i Seti I:s grav runt 1300 f.Kr. Vissa tempel övergick möjligen vid den tiden till Khnum /till Vädurens period men vi vet om en officiell tillkännagivelse av Ramses IV om kalenderjustering 1159 f.Kr

För båda kalendrarna gäller att Koschab kan användas som polstjärna med rätt stor noggrannhet fram till ca 1000-f.Kr. Denderas himlavalv indikerar att även egyptierna har använt Lilla Björn som pol. Därmed inte sagt att alla överhuvudtaget använt polstjärna … eller kanske inte har använt en linje utan ett brett band över valvet som riktlinje.

Vi känner till att Julius Cesar var tvungen att justera två månader dvs. över 4000 år av precession dvs. 2 x 2166 av ca 26000 = ett Magnusår polen roterar.

Örnen och Väduren är kända och paret ger kanske sig själv. Detta snitt är från Seti I:s magnifika stjärnhimmel i två delar. Pelaren finns även i Dendera och grekerna tog över den under sin tid. Annars är detta stjärntecken än sköldpadda längre österut … än en kräfta … medan Levanten och fenicierna hade en hand här. Latinets Cancer = Hand.

Här finns anledning att inskjuta ett stycke från brytningen mellan fornastronomi och kyrkans tideräkning. I Biskops Sagu från Island berättas om hur biskopen vann över de gamla sederna. Antagligen kunne inte tingshövdingen riktig förklara och ursprunget hade fallit i glömska, men när de stod in för en viss sten i en gammal helig anläggning kallade han den årmannen. Biskopen tycks ha varit av den nitiska sorten och enligt legenden gjorde han korstecken över stenen och … se den sprack.

Kanske liknande ligger bakom borrhål i stenar jag antar varit altarstenar eller hör till en domarring här i min socken? I alla händelser antar jag att ikonen årmannen var manifesterat i stenen och med tillhörande riter och där sen en part fanns på himlavalvet för att bestämma året och dagen.

Inom vårt kulturområde har vi manifesterat tidsordningen i begreppet "fotpallen" och i ortnamn som Edsten, Stenlille, Maidstone, Frösten, Hovsten, osv. Observera att steget mellan fotpall och "ansursten" (dvs. ortens symbolsten) är mycket kort och är egentligen skillnaden mellan ritualsamhälle och det tidigt demokratiska samfundet. Får påpekas att kyrkans tideräkning egentligen bygger på fornastronomin fast i sydlig tappning hur man nu fick det att gå ihop med nordiskt klimat.

De var handelsmän och viste att handel är två parter som kräver fördrag eller avtal. De började expandera i Medelhavet fr.o.m. 1200 f.Kr och Karthago grundades några hundra år senare. Men dessförinnan hade de grundat andra städer vid Medelhavet. Därmed har vi lokaliserat Handen på himlavalvet. I synnerhet på Norra Själland tycks den ha gett upphov till kult och förmodligen till handel med brons också.

Det intressanta i detta sammanhang är att vi ser de fyra solstånden Triangeln (nära Aries), en pelare med fågel för Kräftan (jämför Egypten ovan), en Tiamat/ Valfisk, Vattenormen för Vågen samt två ormar för Stenbocken. Tre av ikonerna står på en symbol som ursprungligen betydde tempel EKUR. Men vi ser en tidig antydan till vad sen blev symbolen "hus" som fortfarande används inom astrologin. Sen är det väl kuriosa att tempelprästen har en fågel på bordet.

Symbolen ska läsas "fyra kvartal från och med Handen". Eller "Handen är vår ledstjärna". Den med tummen krökt talar för något slag broderskap. Tvillingarna från Grevensvänges votivbåt har tummen på det viset. Kanske handelsmännen "resande bröder" haft det som ett igenkänningstecken … om man ska spekulera.

Nog verkar det som en hälsning bland bröder … underförstått av handelsskrået. Detta leder förstås till att vi kan sluta oss till att fenicierna sökte sig även till Norden. Andra mål är kända såsom södra Ryssland och Bahrein:

Den märkligaste anläggningen är Sandagergård, Horns herred, Nordsjälland. Den bestod av vad man förmodar var ett ritualhus / tempel med yttermåtten 7,5 x 18 meter i nord - syd. Men lämningarna visar spår av bronsgjuteri så kanske kulten var att framställa kultföremål man sålde vidare.

Vid södra gaveln fanns själva ritualplatsen med fyra stenar med ristningar av typen med tummen böjt. Därtill ett par höga stenar kanske ämnade att syfta efter. Vi har här och var i Norden den typen två-stens anläggningar man kan anta använts till detta. Detta med fyra likadana symboler för att beteckna kvartal finns det gott om. I Egypten hade man 4 Khnum ungefär vid denna tid dvs. 4 vädurar inom Khnumtemplen.

I Danmark finns ytterligare 12 fynd av denna typ händer med underarm. De är så lika att de säkerligen har tillkommit under en kort tidsperiod. Möjligen då med ett särskilt budskap bakom. Även i Östfold och Bohuslän finns 7 - 8 fynd av samma sort.

De fyra strecken förklaras dels av stenen från Skivum, men även av en hand från Tossene prästgård där strecken ersatts med figurer för de fyra kvartalen

 …...........................…….

Fenicierna var goda sjöfarare. En av hemligheterna var deras navigeringskonst. Likt andra sjöfarare och skrå höll de yrkeshemligheterna för sig. Det mesta av vad vi vet är i andra hand och endast brottstycken. Vi vet att de navigerade efter Lilla Björn där exempelvis stjärnan Koschab kan ha blivit aktuell som ganska exakt norr nån gång efter 2000 f.Kr. Sen har man kanske med tiden glidit med stjärnorna längs ryggen på Lilla Björn till vår Polstjärna i slutändan?

Om första justeringen av djurkrets och ritual gjordes under några hundra år runt 3000 f.Kr. skedde något liknande runt 2000 f.Kr. Där bl.a. Stonehenge gick in i en ny fas. Likaså kan mycket av myter och praxis härledas till denna tid. Den tredje är då ca 1159 f.Kr. inom Medelhavssfären.

Ofta går historiker bakåt i tidströmmen och letar efter de tidigaste uppgifterna. Egentligen borde man komma från andra hållet och se vad nytt har tillkommit vid olika tidpunkter. De fysiska förutsättningarna i sig har naturligtvis funnits sen urminnes, även om exempelvis djurkretsen och polstjärnor har växlat. Men himlavalvet har nog använts mycket länge i nån form kanske 50 000 år och mer. Däremot har systematiken förfinats efter ändrade behov.

Skriftliga vittnesbörd har vi i regel mest från grekerna i rätt sen tid. I min ungdom trodde man att grekerna hade uppfunnit allt … det var då i brist på bättre vetande. Den makedonska hovpoeten Aratos skrev ett poem Phaenomena på 200-talet f.Kr. Därur kan vi utläsa något om praxis just vid den tiden. Man följde polstjärnan eller Lilla Björn vid den tiden.

.

Efter grekiska uppfattningen har man analyserat sig fram till att Djurkretsen "konstruerades" ca 2000 f.Kr. Vet inte hur de vill förklara alla bevisen för att djurkretsen i samma form användes 2000 år dessförinnan och att Caesars kalenderjustering skedde efter i relation till den tidigaste? Den tidiga sumeriska djurkretsen talar för att symboler och stjärnbilder kan ha skapats på "geten och Baggens tid" dvs. före kon blev domesticerad.

Av dikten kan man sluta sig till att olika folk helst hade sina egna knep. Med brasklappen att översättningarna kan vara bristfälliga, så tycks det ändå vara så att akajerna tagit efter fenicierna. I tidigare tid kallas feniciern Kadmos "Han med handen" och enligt sagan förde han Afrodite till Grekland medan en annan variant har sagan om bortförda Europa. Afrodite är Den Nakna gudinnan som först vilade på Cypern där hon steg i land där grekerna var herrar en tid.

Naturligtvis har även akajerna kunnat navigera längs kusterna och i "mindre vatten" som Medelhavet. vid den tiden under bronsåldern dvs. de började röra på sig ca 1200 f.Kr. Dessförinnan hade det varit kulturutbyte med Egypten och Mellanöstern i ett årtusende i "modern" form. Människan har förstås rört sig inom området i tiotusentals år dessförinnan.

I övrigt kan vi sluta oss till att sjöfararna viste precis djurkretsens läge under hela året och alla dygnets timmar. På så sätt kunne de bestämma tiden på natten och även hålla kursen med hjälp av polstjärnan, djurkretsen och eventuellt en stjärna valt för kursen.

Aratos dikt rymmer många anvisningar om navigering och förhållanden vid olika konstellationer. Det ger en fingervisning om att Djurkretsen kunne användas av andra än odlarna och avlarna. Fast sjömännen vill antagligen inbilla oss att de uppfann hela systemet … medan det är så länge sen landkrabborna uppfann den att ingen minns dess början.